The War of Terrorism in Russian Foreign Policy

Rysslands krig mot "internationell" terrorism i Tjetjenien sedan 1990-talet har påverkat inte bara grannlandet Georgien utan också blivit ett centralt tema i dess utrikespolitik, särskilt efter den 9/11. Relationerna med USA förbättrades då Ryssland stödde dess krigsförklaring mot terror, störtandet av talibanregimen i Afghanistan och lät USA upprätta baser i Centralasien. Flera europeiska stater vägrade emellertid utvisa misstänkta tjetjener till Ryssland, kritiserade kriget i Afghanistan för att kränka mänskliga rättigheter och manade till en politisk lösning, vilket Ryssland avvisade som inblandning i inre angelägenheter. När kriget i Tjetjenien sedan avtog, försvagades Europas intresse men i stället ökade oron för den auktoritära utvecklingen i Ryssland. Ryssland oroades å sin sida alltmer för att kriget mot terrorismen ledde till ökat amerikanskt inflytande i Kaukasus och Centralasien och stödde t.ex. att basen i Uzbekistan stängdes. Ryssland både oroades av och gladde sig åt USA:s och dess allierades misslyckanden att stabilisera Irak och Afghanistan och hjälpte dem inte. Man vägrade att erkänna Hizbollah och Hamas som terrororganisationer mot Israel och upprätthöll sina relationer med deras sponsorer Iran och Syrien. Allt detta undergrävde antiterrorsamarbetet särskilt med USA. Ryssland underordnade således kriget mot terrorism under sina egna geopolitiska och ekonomiska intressen och dess trovärdighet som en pålitlig partner till västliga demokratier undergrävdes.