Informationsinhämtning och satellitbilder i den svenska krisledningsorganisationen

Syftet med denna rapport är att göra en bedömning av om och hur information från satellitbilder kan utnyttjas i det nya svenska krishanteringssystemet. Inom ramen för den övergripande frågan berörs vad information från satellitbilder skulle kunna tillföra i upprättandet av den svenska lägesbilden samt hur denna information skall hämtas till och användas vid den nya funktionen. I rapporten görs en genomgång av befintlig kapacitet i Sverige och Europa samt hur den påverkar möjligheten att skapa relevant information baserad på satellitbilder. För krisberedskap, dvs. innan en kris uppstår, har högupplösta satellitbilder en roll när det gäller att fastställa en "normallägesbild" över ett visst område. Vid krishantering, dvs. under pågående kris, finns behov av att snabbt få aktuella bilder. För att garantera tillgång till bilder krävs en satellit som Sverige kan kontrollera. Alternativt kan behovet täckas genom välvilliga satellitoperatörer såsom skedde vid Tsunamin 2004. Kravmässigt bör satellitbilder för akut krishantering jämställas med satellitbilder för taktiska/operativa militära behov vilket innebär att snabb leverans och snabb professionell analys prioriteras före hög upplösning. Sverige har idag genom SPOT-samarbetet med Frankrike och Belgien tillgång till bilder som har en upplösning på fem meter. Samarbetet är nationellt, men har inte nyttjats av staten utan överlåtits till kommersiella försäljning. Idag ligger rättigheterna till bilderna i Lantmäteriets kommersiella bolag Metria som säljer bilder och analyser baserade på bilderna. Svenska institutioner och företag har haft goda möjlighet till metodutveckling kopplad till SPOT-bilderna och det finns idag ett betydande antal tillämpningar av dessa. Sverige fortsätter samarbetet med Frankrike och andra i Pléiades-systemet vars första satellit skall skjutas upp 2009. Upplösningen blir under en meter (pankromatiskt) varför de producerar en helt annan typ av bilder än SPOT. Möjligheten att nyttja dessa bilder utanför den militära sfären är till en början begränsad. Det civila krishanteringssystemet har stora möjligheter att nyttja dessa bilder men behöver för det såväl metodutveckling som tolkningshjälp. Avgörande för alla informationssystem är hur informationen tolkas och sammanställs för att fungera som beslutsunderlag. Kraven på informationsinhämtning med hjälp av satellitbilder är stora eftersom bilderna bara blir användbara med hjälp av professionell tolkning. För beslutsfattaren innebär detta att en organisation för tolkning måste skapas eller en befintlig sådan användas. Avsaknaden av central funktion med ansvar för teknik och infrastruktur för den civila krishanteringen och dess informations- och underrättelsebehov försvårar alla "nationella" satsningar, oavsett om det handlar om bildtolkning och analys, en nationellt nyttjad svensk satellit eller annan "sektorsövergripande" teknik. Det viktigaste som Sverige kan göra för att säkra tillgången till bilder och bildinformation för krishanteringssystemet är att se till att frågan ägs av någon instans i Regeringskansliet eller på någon myndighet.