Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning

Den här rapporten presenterar en studie av hur kvinnor och män använder energi i Sverige och i vilken mån de bestämmer över energins produktion och distribution. Rapporten är en del av ett större projekt där situationen i tre olika EU-länder (Sverige, Tyskland och Spanien) jämförs. De svenska resultaten visar att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i energiföretagens styrelser, lika underrepresenterade som bland Svenska företag i övrigt. Det finns dock stora variationer mellan olika företag. 11 av de 165 energiföretag som ingått i studien har mer än 40 procent kvinnliga styrelsemedlemmar, och i 52 företag finns ingen kvinnlig styrelsemedlem alls. Den enda signifikanta förklaringen som vi kunnat hitta när vi studerat extremerna är företagens storlek. Större företag har också en större andel kvinnor. Kompletterande intervjuer med vissa företag bekräftar debatt och forskning som säger att företagen själva gärna hävdar att det största hindret för förändring är att det saknas kvalificerade kvinnor. Vi går kort igenom vanliga motargument, som går ut på att kvinnor ofta ses som bristfälliga för att mannen är norm, och att manliga nätverk tenderar att bevara rådande strukturer. Vi har beräknat ensamstående kvinnors och mäns direkta och indirekta energianvändning. För både kvinnor och män finns det ett starkt samband mellan storleken på utgifterna och energianvändningsnivån, vilket man också funnit i många andra studier. Resultaten visar också att ensamstående män utan barn gör av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation, och att män lägger avsevärt mer energi på transporter än vad kvinnor gör. Män har en högre energiintensitet (MJ per krona) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper. 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor bara är 25 procent. Vi diskuterar detta mot bakgrund av att män visat sig vara mindre benägna än kvinnor att vidta åtgärder för att minska transporternas klimatpåverkan. Vi har sett liknande energiskillnader mellan kvinnor och män när vi analyserat ensamstående män och kvinnor med barn, även om skillnaderna är mindre påtagliga. Också skillnaderna mellan unga kvinnor och män är tydliga när det gäller energianvändningen för transporter. Det betyder antagligen att de könsskillnader man ser i dag inom denna sektor och inom befolkningen i stort kommer att bestå i framtiden. I rapporten presenterar vi också idéer till fortsatt forskning: till exempel longitudinella studier av styrelsers sammansättning och kopplingen till lönsamhet, koldioxiutsläpp från kvinnors och mäns konsumtion samt hur styrmedel kan utformas för att nå män och kvinnor på effektivaste sätt.