En rymdvädertjänst åt Försvarsmakten. Ett förslag till utformning

Med en rymdvädertjänst avses, i likhet med vad man menar med en traditionell vädertjänst, en tjänst där det levereras prognoser; men till skillnad mot en traditionell vädertjänst levererar en rymdvädertjänst information om rymdväder. Årets arbete, tillsammans med den kunskap som har byggts upp inom ramen för FoT i huvudsak under de senaste tre åren samt med stöd från Försvarsmaktens studieverksamhet, har lett fram till två viktiga argument för att utforma en rymdvädertjänst i Försvarsmakten. Det första är att det finns ett behov av rymdväderinformation för operationskritiska system, speciellt för samband och GPSstyrda system. Det andra är att vi går mot ett solmaximum med förväntad ökad solaktivitet runt 2011-2012 vilket infaller parallellt med nästa nordiska stridsgrupp som Sverige kommer att leda, nämligen BG11. BG14 är ytterligare en nordisk stridsgrupp som Sverige kommer att leda och som tidsmässigt ligger strax efter detta solmaximum. För att påbörja uppbyggnaden av en rymdvädertjänst bör arbetet härnäst fokusera på inledning av en testfas. Testfasen bör innehålla en operativ värdering av rymdvädereffekter, djupare studier av hur rymdvädereffekter manifesteras vid hantering av Försvarsmaktens system, prioritering av aktiviteter, ett val av ett antal kedjor för prognosverksamhet som testas på olika sätt följt av en utvärdering. Arbetet som redovisas i denna rapport har lett fram till en rekommendation av hur en rymdvädertjänst inom Försvarsmakten skulle kunna utformas. Som stöd för detta redovisas även involverade aktörer och informationskrav, samt en preliminär aktivitetsplan. Resultatet baseras på diskussioner och intervjuer med personal i Försvarsmakten samt en omvärldsanalys. Det kan konstateras att det går att leverera prognoser som uppfyller de behov som finns hos Försvarsmakten. Det bör därför utföras en värdering av hur kritiska olika rymdvädereffekter är för att kunna bestämma nivån på hur skräddarsydd informationen i en rymdvädertjänst bör vara för att kunna uppfylla specifika behov. Aktörerna i en tänkt rymdvädertjänst involverar främst Försvarsmakten men även FOI, FMV, Institutet för rymdfysik och andra externa organisationer. Alla aktörer har en specifik roll i denna tänkta rymdvädertjänst, exempel på roller är kompetenscentrum, förmedlare, mottagare, användare etc. Rymdväderinformation bör flöda från ett och samma ställe ut i organisationen, detta skulle framförallt bidra till en kvalitetssäkring. Kompetensuppbyggnad och expertis fokuseras därmed rent organisatoriskt till ett ställe. Denna organisationsenhet bör vara beständig och det rekommenderas här att METOCC, Försvarsmaktens Meteorologiska och Oceanografiska Centrum, utgör denna enhet. Behovet av information och prognoser kan uttryckas i ett antal informationskrav som ställs på en rymdvädertjänst. Dessa är typ och innehåll av information, hur informationen presenteras, hur den distribueras och mellan vilka aktörer informationen ska flöda samt tidskrav och miljöanpassning.