The Impact of Climate Change on Human Security in the Zambezi River Basin: A pre-study with a focus on the Chinde District in Mozambique and Bulawayo in Zimbabwe

Den här studien syftar till för att öka förståelsen av hur mänsklig säkerhet påverkas av klimatförändringar i två områden i Zambezi River Basin i södra Afrika. De två områdena är Chinde-distriktet i Mocambique och staden Bulawayo i Zimbabwe. I en tidigare studie, som har gjorts inom forskningsprogrammet Climate Change, Natural Resource Governance, and Conflict Prevention in Africa av Swain m fl (2011), har just dessa områden pekats ut som särskilt utsatta för klimatrelaterade konflikter. Detta eftersom de förväntas drabbas hårt av klimatförändringar samtidigt som de lider av ett svagt samhällsstyre. Den här studien är en fortsättning på den tidigare studien och fokuserar på den lokala nivån i syfte att ligga till grund för ett fortsatt anpassningsarbete. Idag utsätts regionen runt Zambezi River av såväl översvämningar som långa torrperioder. Längs kusterna är det vanligt förekommande med cykloner. Varje år påverkas hundratusentals människor av extrema väderhändelser som leder till dödsfall, förlust av egendom, migration, svält, epidemier och miljöförstöring. Människorna som bor i regionen är beroende av floden för dricksvatten, transporter och bevattning av jordbruk och är därför sårbara för de förändringar i vattencykeln som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Klimatförändringarna kan därför ses som ett av de stora hoten mot mänsklig säkerhet. Det finns en stor risk att de förvärrar existerande och latenta spänningar som finns i de redan politiskt instabila områdena. Klimatförändringarna brukar beaktas som en förstärkande faktor ('threat multiplier') som ökar risken för osäkerhet och konflikter. Ett sätt att möta effekterna av klimatförändringarna är att anpassa samhället genom olika anpassningsåtgärder ('threat minimisers'). Historiskt sett är säkerhetsbegreppet associerat med förmågan hos en stat eller regim att upprätthålla territoriell säkerhet. Begreppet mänsklig säkerhet introducerades under tidigt 1990-tal av UNDP som ett alternativ till det dominerande statscentrerade perspektivet på säkerhet. Mänsklig säkerhet innebär att människor har tillgång till en god miljö, en tillförlitlig inkomst, tillräckligt med mat och vatten, har en god hälsa och möjlighet att utnyttja hälsovård, samt ha mänskliga rättigheter och känna sig säkra från övergrepp. Den här studien analyserar vilka effekter klimatförändringar har på olika kategorier av mänsklig säkerhet i de två valda områdena med fokus på miljö, ekonomi, mat och hälsa. I studien har vi valt att använda ett perspektiv som benämns 'starting-point vulnerability' när vi analyser sårbarheter mot klimatförändringarna. Det innebär att man genom att studera sårbarheter mot dagens klimat ökar förståelsen för hur framtida sårbarheter till följd av klimatförändringarna kommer att utvecklas. Som en konsekvens av det valet har vi inte använt klimatscenarier för en viss tidpunkt utan enbart betraktat klimatförändringarna som trender. I rapporten diskuterar vi hur effekterna av klimatförändringarna påverkar mänsklig säkerhet i de två utpekade områdena. Tillgången till en säker miljö påverkas av klimatförändringarnas effekter på våtmarker och skogar, förlusten av biologisk mångfald samt kvaliteten, såväl som kvantiteten, av vattentillgångar. I Chinde kan saltvattenintrång i floddeltat bli ett problem och i Bulawayo kommer klimatförändringarna att anstränga de redan knappa vattenresurserna. Den ekonomiska säkerheten i de båda områdena förväntas försämras, bland annat som en konsekvens av en lägre energiproduktion när vattentillgången blir mer oförutsägbar i framtiden. Flera inkomstkällor i regionen, som handel i Chinde och urbant jordbruk i Bulawayo, kommer att påverkas direkt eller indirekt av klimatförändringarna. Det finns också en risk för att de lokala priserna höjs när tillgången på livsmedel minskar till följd av torka och översvämningar. Matsäkerheten kommer att förvärras eftersom jordbruket påverkas negativt av klimatförändringarna. I Chinde kommer även fisket påverkas. Transporter av livsmedel påverkas om infrastrukturen förstörs av extrema väderhändelser som häftiga skyfall och cykloner. Höga lokala matpriser till följd av torka gör att färre människor har råd att köpa den mat de behöver och i Bulawayo kommer tillgången på rent vatten försämras ytterligare. Hälsosäkerheten kommer bland annat att påverkas av en ökning av sjukdomar till följd av klimatförändringarna. I Chinde är vektorburna sjukdomar det största hotet och i Bulawayo förväntas vattenburna sjukdomar öka till följd av en minskad tillgång till rent vatten i kombination med dåliga sanitära förhållanden. Den redan otillräckliga hälsovården kommer att utsättas för påfrestningar och människor kommer också att ha svårare att ta sig till de hälsoinrättningar som finns om infrastrukturen försämras till följd av extrema väderhändelser. Swain m fl (2011) har i sin rapport diskuterat varför de två områdena Chinde och Bulawayo är sårbara och presenterat tre förklaringsfaktorer: (1) dåliga ledare, (2) svaga institutioner och (3) polariserade sociala identiteter. I den här rapporten diskuterar vi hur de ovan redovisade effekterna av klimatförändringar på mänsklig säkerhet i Chinde och Bulawayo kan öka risken för motsättningar och konflikter. Analysen visar på tre, icke-uttömmande, möjliga spänningar som kan resultera i konflikter på olika nivåer om de förstärks av klimatförändringar: a) okoordinerad hantering av migrationsflöden, b) politisering av tillgång till service och resurser, och c) repressivare åtgärder från regeringar för att behålla makten allt eftersom deras utrymme att köpa stöd genom resursfördelning begränsas och ifrågasätts tydligare i och med att resursknappheten tilltar. Genom ett mänsklig säkerhet-perspektiv underlättas en tidig upptäckt av upptrappningar av hot på regional och lokal nivå som kan övergå till konflikter. Fokus på mänsklig säkerhet kan därför användas för att identifiera behovet av anpassningsåtgärder och early warning-system. Som komplement till traditionella early-warning system finns det behov av att utveckla indikatorer som kan detektera spänningar till följd av en försämrad ekonomisk situation, försämrad tillgång till mat och vatten samt försämrade möjligheter att upprätthålla hälsan för den enskilde. Resultaten av den här studien, som baseras på en analys på lokal nivå, kan utgöra basen för ett sådant arbete.