Prestationsbaserad logistik. Ett paradigmskifte från transaktionsbaserad försvarsmaterielanskaffning till prestationsbaserad försvarsanskaffning

Konceptet prestationsbaserad logistik (PBL) skapades av det amerikanska försvarsdepartementet år 2001. PBL är särskilt inriktat mot logistiktjänster för större vapensystem. Syftet med PBL är att prestationen skall förbättras medan kostnaderna bibehålls, eller reduceras. PBL kan levereras av såväl organiska som kommersiella leverantörer. Målsättningen med PBL är att det skall ge en kontraktstruktur som ger leverantören incitament att göra investeringar för att öka operativ tillgänglighet och tillförlitlighet, hålla kostnadsutvecklingen under kontroll, säkerställa vinstmarginaler för leverantören och minska kostnaderna för slutkunden. Ett viktigt kännetecken för PBL är därvid att ansvaret och risktagandet för att åstadkomma det önskade resultatet överförs från kunden till leverantören. Kärnan i PBL är ett paradigmskifte från transaktionsbaserad försvarsmaterielanskaffning till prestationsbaserad försvarsanskaffning. Konceptet prestationsbaserade kontrakt (PBC) är synonymt med liknande koncept från den civila forskningsvärlden, som exempelvis produkt-tjänstesystem, och motsvarande koncept från industrin, som kraft per timme. PBC är en nödvändig förutsättning för PBL i de fall som externa, kommersiella leverantörer kontrakteras för att leverera det logistiska stödet. Utan ett underliggande skrivet kontrakt, vilket styr upp vad det är som skall vara prestationsbaserat, hur det skall mätas och hur det skall belönas, hur ansvar och roller skall fördelas, hur risk och förtjänst skall fördelas, etc., så blir det inte någon PBL. I de fall som en intern, organisk leverantör utnyttjas, måste motsvarande aspekter styras upp med interna avtal inom försvarssektorn. PBL kan ur ett perspektiv ses som ett vidare begrepp än PBC, eftersom PBL, till skillnad från PBC, inkluderar både organiska och kommersiella leverantörer. PBC kan dock ses som ett vidare begrepp än PBL ur ett annat perspektiv, eftersom man mycket väl kan tänka sig att kontraktera för andra prestationer än inom området logistikstöd. PBL har hittills använts för logistikstöd till allt från avancerade, avancerade plattformar och komplexa, integrerade tekniska system i USA, via reservdelsförsörjning och systemtillgänglighet i Storbritannien, till simulatorer i utbildningssystem i Norge. Det finns således en väsentlig spännvidd i den praktiska tillämpningen av PBL. Föreliggande rapport gör gällande att PBL står för någonting nytt, till och med ett paradigmskifte, inom försvarsanskaffningen. Det nya består dels i övergången från ett transaktionsbaserat perspektiv till ett prestationsbaserat perspektiv, dels i övergången från ett fragmenterat perspektiv på materielanskaffning och vidmakthållande till ett integrerat, livscykelbaserat perspektiv på försvarsanskaffning. PBL handlar således om att skapa en integration mellan materielanskaffning och övriga logistikfunktioner för systemets hela livscykel. PBL handlar vidare om att sätta upp prestationsmål, samt att ge leverantören, vilken kan vara organisk eller kommersiell, incitament för att arbeta mot en tillfredsställelse av dessa mål. I rapporten föreslås följande definition av prestationsbaserad logistik: "Prestationsbaserad logistik är en utfallsorienterad strategi för integrerad anskaffning och vidmakthållande av vapensystem. Strategin syftar till att förbättra förmåga, tillgänglighet och tillförlitlighet hos vapensystem ur ett livscykelperspektiv. Detta uppnås genom att prestationsbaserade avtal och kontrakt med organiska och kommersiella leverantörer baseras på långsiktiga relationer med leverantörerna, inkluderar prestationsmål avseende det logistiska stödet, samt inkluderar lämpliga incitament för att generera värde för både slutanvändaren och leverantören."