OSCE and Military Confidence-Building in Crisis

Vilka funktioner kan konventionell rustningskontroll och militära förtroendeskapande åtgärder fylla i en konfliktsituation? Det rysk-georgiska kriget 2008 och annekteringen av Krim samt den efterföljande ryska aggressionen i östra Ukraina 2014 pekar tydligt på att instrumenten inte förmår att hantera uppsåtliga konflikter. En mer realistisk ambition är istället att använda olika instrument för att skapa förutsättningar att övervaka en konflikt eller som förvarningsmekanism för att öka kostnaderna för angripande part. För OSSE:s framtida krishanteringsförmåga behöver emellertid sambandet mellan tidig förvarning och tidigt agerande stärkas. Erfarenheterna från Georgien och Ukraina påvisar ett antal tvetydigheter och kryphål i Wiendokumentet. För att stärka Wiendokumentets potential kan följande prioriteringar identifieras: - Kapitel III - inspektioner anpassade till kriseskaleringsfaser. - Kapitel V - stänga kryphålet för oplanerade övningar (snap exercises). - Kapitel V - stänga kryphålet för storskaliga övningar rapporterade att vara under delat befäl. - Kapitel V - sänka tröskeln för notifiering av militära aktiviteter. - Kapitel VI - sänka tröskeln för inbjudan till observation. - Kapitel IX - utökade inspektionskvoter med längre inspektioner samt inspektioner reserverade för kristillfällen.