Denna litteraturstudie, genomförd på uppdrag av Forum för levande historia, sammanfattar kunskapsläget om antisemitism i digitala miljöer. Antisemitismen i digitala miljöer framträder som särskilt livskraftig: välbekanta antisemitiska stereotyper och konspirationsteorier med djupa historiska rötter omformas till digitala format och sprids bland annat via kodade uttryck, "humoristiska" inslag, och memes. Detta gör att antisemitismen kan vara svår att identifiera, samtidigt som den trivialiseras och normaliseras. Normaliseringen skapar, enligt forskningen på området, i sin tur en grogrund för bredare intolerans och risk för radikalisering, och kan i värsta fall inspirera till våldsdåd. Spridningen av antisemitism i digitala miljöer underlättas av ett komplext och omfattande digitalt ekosystem som erbjuder tekniska och kommunikativa verktyg för en snabb och billig spridning. Antisemitism och antisemitiska konspirationsteorier produceras och sprids av individer på hela det ideologiska spektrumet, och av såväl extremistaktörer som av aktörer i mer etablerade sammanhang. Forskningen visar att de senaste årens parallella kriser och krig har lett till en intensifiering av spridningen av antisemitism i digitala miljöer. I rapporten identifieras också kunskapsluckor och forskningsbehov. Exempelvis behövs mer forskning om konsekvenserna av antisemitismens normalisering i digitala miljöer, om antisemitiska konspirationsteoriers roll i radikaliseringsprocesser och om politiska aktörers instrumentalisering av antisemitism, men också om algoritmers förstärkning av innehåll, och om samspelet mellan aktiviteter i digitala miljöer och händelser på fysiska platser