Denna studie analyserar öppna fall av personer som dömts för spionage i Europa mellan 2008 och 2024. Studien fokuserar på spionage som utförs av europeiska medborgare på uppdrag av främmande stat, med särskilt fokus på insiderspionage. Med stöd i litteratur, öppna källor om dömda individer samt intervjuer med åklagare, journalister och forskare kartlägger rapporten vilka de anstiftande staterna är, rekryteringsmönster, motiv, operativa metoder och målområden. Totalt identifierades 70 fall, fördelat på 20 länder. Flest fall av dömda spioner hittades i Estland, följt av Tyskland. Generellt fanns många fall i Baltikum medan antalet fall med dömda spioner var betydligt lägre i västeuropeiska länder. Studien identifierar tio spiontypologier, där bilden av traditionella insiders med åtkomst till säkerhetsklassad information vidgas till att inkludera andra typer, såsom till icke-experter i civila sektorer och engångsagenter. Motiven är mångfacetterade och speglar ofta ekonomiska drivkrafter, ideologiska övertygelser, påtryckningar eller ego-relaterade missnöjen. Parallellt med klassisk underrättelsemetodik kombineras rekryteringsstrategierna med digitala angreppssätt, vilket inkluderar rekrytering via sociala medier. De mål för spionaget som förekommer i materialet inkluderar flera områden, från militär och politisk information till uppgifter om kritisk infrastruktur och ny teknik. Sammantaget understryker dessa utvecklingar den växande komplexiteten i dagens HUMINT-hot i Europa.