Allmän värnplikt ses ofta som ett sätt att uppnå en bred folkförankring av försvaret. Samtidigt saknas det kunskap om hur den sociala sammansättningen faktiskt ser ut för de ungdomar som gör värnplikt i Sverige. Denna rapport bidrar med ny kunskap genom att studera hur socioekonomisk bakgrund hänger ihop med värnpliktsutbildning. Syftet är dels att beskriva skillnader i inskrivning till värnplikt med utgångspunkt i föräldrarnas utbildningsnivå, dels att undersöka vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Analysen baseras på registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004. Resultaten visar på ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status; ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt. Ungdomar från socioekonomiskt starka miljöer är därför tydligt överrepresenterade bland de som gör värnplikt. Den sociala snedrekryteringen beror huvudsakligen på att ungdomar med högutbildade föräldrar uppfyller kraven för att få mönstra och göra värnplikt i betydligt högre utsträckning än personer med lågutbildade föräldrar. Det kan därför sägas finnas en konflikt mellan två motstridiga mål: dels att den bäst lämpade ska skrivas in för värnplikt, dels att genom värnplikten uppnå en social representation inom det svenska försvaret.