Multistatic sonar for shallow water surveillance

Under 1980-talet blev det uppenbart att passiv sonar för spaning mot de allt tystare ubåtarna var otillräcklig. Följaktligen inriktades forskningen mot aktiva system och 1995 startades projektet Multistatisk Sonar, med syfte att undersöka om multistatisk teknik kunde användas i Östersjön. Projektet inleddes med att ett system för experimentell forskning byggdes upp. Denna utrustning har sedan använts för att undersöka viktiga aspeker på multistatisk sonar, såsom målstyrka, reverberation, detektion och lokalisering. Systemtester för vinkelberoende bistatisk målstyrke- och bottenspridningsbestämning har utförts. Dessa studier, som innefattar både mätteknik och modelljämförelser, har givit oss värdefulla erfarenheter för att vidare kunna utveckla effektiva metoder för systematisk bestämning av målstyrka och bottenspridning. För att kunna förbättra den aktiva sonarens prestanda i grunda vatten har vi studerat olika signalformer. Mätningar och teoretiska beräkningar visar att reverberationen kan undertryckas genom ett omsorgsfullt val av utsänd signal. Aspekter som avstånds- och hastighetsupplösning och hur väl vågformen klarar flervägsutbredningssituationer har undersökts. Högupplösande lokalisering med Matched Field Processing (MFP) teknik, en metod utvecklad för passiva sonar, har vid simuleringar visat lovande resultat även för bistatisk sonar. En prototyp av en GPS-styrd klocka med hög noggrannhet har byggts för att demonstrera hur kravet på tidssynkronisering i ett multistatiskt scenario kan lösas. Resultatet av vår forskning är att vi nu har en god kunskap om aktiv sonar i Östersjön och möjligheten till multistatisk spaning. Vi föreslår att operationella multistatiska tester genomförs, med existerande passiv sonar som mottagare, kompletterat med en sändare.