Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - en förnyad bedömning 2000

Syftet är att, på uppdrag av Försvarsberedningen, beskriva den ryska militära förmågan i ett tioårsperspektiv. Studien är en uppföljning av den studie som gjordes 1998 och utgår från samma hypotes, att den militära förmågan är en avspegling av det ryska samhället. Inledningsvis behandlas därför de sektorer som bedöms ha en inverkan på denna förmåga, demokratiutvecklingen, inrikes- och utrikespolitiken, de civilmilitära relationerna, ekonomin, krigsmakten, doktrinutvecklingen, synen på framtida krigs karaktär, militär FoU samt militärindustrin. l ett avslutande kapitel dras slutsatserna i studien samt tecknas två utvecklingsexempel. Säkerhetsrådets roll, militärreformen, NBC-utvecklingen och det andra Tjetjenienkrigets inverkan på den militära förmåga är andra faktorer som granskas. De slutsatser som görs är att en svag demokratiutveckling tillsammans med centralisering och säkerhetsorganens växande inflytande inger oro. En remilitarisering av samhället har delvis skett. En åtminstone tillfälligt förbättrad ekonomi har resulterat i kraftiga höjningar av den militära budgeten, vilket dock inte innebär en snabb ökning av den militära förmågan. Krigsmakten brottas under de närmaste åren med stora personella och materiella problem och numerären kommer att fortsätta minska. Det andra Tjetjenienkriget har medfört en något förbättrad operativ förmåga, dock inte mot omvärlden utanför OSS. Militärreformen genomförs i långsam takt och militär FoU samt militärindustrin upplever svåra påfrestningar, även om vapenexporten gått bättre än väntat. l konventionellt militärt hänseende kommer den ryska förmågan att öka under tioårsperioden, men bedöms inte kunna utgöra ett hot mot Sverige. NBC -kapaciteten kommer att förbli stor och särskilt kärnvapnen forsätta spela en viktig roll i ryskt militärt tänkande.