Personligt kamouflage. Yttemperaturens beroende av klimat, fysisk aktivitet och materialval. Datorsimulering- och klimatkammarstudier av fältuniform 90 samt två kamouflagedräkter

Studien beskriver termiska kamouflageegenskaperna hos fältuniform90 (FU90) samt två kamouflagedräkter, FRYNSER och ULCAS (SAAB Barracuda AB) burna över FU90. Studien genomfördes i en kombinerad klimatkammare och vindtunnel vid 10,3°C, 58% rh och 19,7°C, 63% rh. Lufthastigheten var 0 m/s och 2 m/s. Några mätningar gjordes även vid 5 m/s. Vid de olika klimaten belystes även dräkterna tidvis med sollampor (800 W/m2). Den fysiska aktiviteten var stående och gång på rullmatta med hastigheten 1,5 m/s och lutningen 1,4°. Yttemperaturen mättes med IR-kamera. Resultaten visade att kamouflaget förbättras om dräkten görs tjockare (mer isolerande) och att effekten förbättras vid vind. Betydelsen av vind är mycket större än kroppens egenrörelse. FRYNSER (tjockast) hade vid vind en medelyttemperatur som överskred luftens (20°C) med endast någon grad. FU90s yttemperatur var några grader högre vid 20°C och cirka fem grader högre vid 10°C när ingen sol förekom. Vid sol och vindstilla är kamouflagedräktens betydelse begränsad. Vid sol och vind ökar kamouflagets betydelse och skillnaden i yttemperatur mellan en tjock kamouflagedräkt och fältuniform kan vara cirka tio grader vid 20°C. Kamouflaget kan dock förloras lokalt vid starkare vind om dräktmaterialet börjar "fladdra" i vinden. Resultaten från kammarstudierna jämfördes med beräknade yttemperaturvärden erhållna från simuleringsprogrammet INSULA. God överensstämmelse erhölls. Beräkningar visar att vissa fördelar kan erhållas med låg-emissiva material. Studien visar på betydelsen av att kamouflera ansikte och händer. Vinsten med en kamouflagedräkt kan i många situationer vara försumbar om inte ansiktets termiska signatur kan reduceras väsentligt.