Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

I rapporten beskrivs två olika metoder för förenklad livscykelanalys (LCA), MECO-metoden och SLCA. De båda metoderna testas sedan på en redan gjord fallstudie över bilar drivna av bensin, etanol, samt elbilar med el från vattenkraft eller kolkraft. Rapporten innehåller bakgrundsfakta om livscykelanalyser och förenklade livscykelanalyser, beskrivning av den fallstudie som har varit underlag för studien, samt av MECO och SLCA-metoderna. Utvärderingen av MECO och SLCA-metoderna baserar sig på en jämförelse av de resultat som fås från fallstudien, samt deras användbarhet. En slutsats är att SLCA-metoden har en del brister. Bland bristerna finns att den inte täcker hela livscykeln, den kräver rätt mycket information och det finns ett ganska stort utrymme för godtycke. Den är också ganska oflexibel och svår att vidareutveckla. Vi rekommenderar därför inte en användning av SLCA-metoden. MECO-metoden visar i jämförelse med SLCA-metoden flera positiva egenskaper. Det är också intressant att notera att MECO-metoden producerade information som kompletterade den kvantiativa LCAn. Vi tror samtidigt att det kan finnas skäl att vidareutveckla MECO-metoden och anpassa den till svenska förhållanden. Avslutningsvis så föreslås en procedur i vilken en MECO-analys antingen kan användas direkt, eller följas av en kvantiativ LCA och då fungera som en förstudie.