Ledningsprocessen vid taktisk ledning av militära flyguppdrag

Författare:

  • Andersson Jan
  • Modeer Björn
  • Alfredson Jens
  • Oskarsson Per-Anders

Publiceringsdatum: 2002-01-01

Rapportnummer: FOI-R--0722--SE

Sidor: 39

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • ledning
  • samverkan
  • koll på läget
  • flygvapenövning
  • command and control
  • cooperation
  • situation awareness
  • air combat training

Sammanfattning

Syftet var att beskriva några viktiga delar av ledningsprocessen som påverkar flyguppdrag i realtid med avseende på "samverkan", "koll på läget" och "stöd". Hela ledningskedjan, från FTK/A3 Gen ner till flygföraren, studerades och involverade befattningarna Luftförsvarsledare, Biträdande luftförsvarsledare, Chefen för flygstridsledarna, Flygstridsledare, Divisionschef och Flygförare. Studien genomfördes under Flygvapenövning 2002, vilket var FTK:s första övning i den nya organisationen. Totalt studerades sju utvalda flyguppdrag. Frågorna besvarades genom att befattningshavarna på en 7-gradig skala skattade hur viktig de ansåg att frågan var. För att få ett mått på "överlappning" fick befattningshavarna på vissa frågor även bedöma hur de trodde att vissa andra personer i ledningskedjan hade bedömt samma fråga. Resultaten visar framförallt att "överlappning" var sämre mellan enheter än inom, dvs. man hade svårare att bedöma hur personer i andra enheter uppfattade situationen. Vidare fanns det en klar tendens till att man värderade det stöd man fick från någon (givaren), som viktigare än det stöd som man gav (sändaren), ju närmre slutet på ledningskedjan man befann sig. Det gick dock inte att påvisa något samband mellan betydelsen av stödet och flyguppdragets bedömda svårighet eller bedömningen av hur väl uppdraget lyckades. Dessutom diskuteras kortfattat vilka implikationer resultaten har för utvecklandet av bra beslutsstöd. Slutsatser. 1) Det är särskilt viktigt att stödja informationsutbytet mellan fysiskt åtskilda enheter, för att säkerställa en god "koll på läget". 2) Det viktigt att stödja beslutsfattarna som befinner sig närmast de som genomför uppdragen. Exempel på åtgärder skulle kunna vara utveckling av ett datorbaserat stöd som ger den information som en "face-to-face" situation ger. 3) "Koll på läget" tycks vara den aspekt som beslutstödet bör optimera. För att svara på frågan om vilka aspekter av "koll på läget" som är viktigast krävs dock ytterligare studier.