Kvantitativa undersökningar av spatial desorientering vid gondolcentrifugering

Spatial desorientering har undersökts med gondolcentrifug och justerbar ljuslinje. Metod: Sju försökspersoner (fp) angav sin subjektiva visuella horisontal (SVH) vid 1g samt vid 1.1G, 1.7G och 2.5G. Ytterligare 11 fp angav SVH vid 2.5G med huvudet vridet 20 grader åt sidan men blicken rakt fram samt efter huvudvridningar i yaw-planet. Resultat: Acceleration av centrifugen medförde en avsevärd lutning av SVH. SVH-lutningen tycks vara summan av två komponenter: en stor (5-40 grader) och snabbt övergående samt en liten (0-10 grader) och bestående. Den förra minskade exponentiellt med tiden; minskningen var långsammare för högre G-tal. Även efter huvudvridning uppkom en lutning av SVH (15-30 grader) - en Coriolis-illusion; riktningen för denna var beroende dels av huvudvridningens riktning, dels av om fp följde en allocentrisk eller egocentrisk strategi. Med huvudet vridet åt sidan men blicken rakt fram uppvisade fp en liten (2-4 grader) men beständig lutning av SVH - en G-excess-illusion. Slutsats: Effekten av båggångsinducerad desorientering kvarstår längre om G-kraften är ökad. Huvudvridningar i yaw-planet kan medföra desorientering i roll-planet. Fp:s strategi för orientering hade stor inverkan på mätdata. Sned huvudposition kan orsaka G-excess-illusion i roll-planet. Att uppmätta avvikelser därvid var mindre än förväntat kan tala för inverkan av visuella faktorer.