Kärnvapenmakten Kina. Globala och regionala aspekter

Ekonomi och kommunistpartiets maktställning prioriteras före det militära reform- och moderniseringsarbetet som pågår. Kina, som har en liten och primitiv interkontinental kärnvapenarsenal, har en doktrin för minimal avskräckning. De korträckviddiga missilerna är modernare, men till övervägande del konventionellt bestyckade. Kina tog under 1980-talet flera beslut om modernisering av kärnvapenarsenalen. Moderniseringen var nödvändig och skapade möjligheter till kvalitativ och kvantitativ upprustning för att kunna möta USA:s framtida militära förmåga. Kina har idag relativt goda möjligheter att utveckla en kärnvapenstyrka som neutraliserar ett amerikanskt missilförsvar. Kina bedöms inte ha ambitionen att ingå i ett MAD-liknande tillstånd med USA eller Ryssland under det innevarande decenniet. Moderniseringssträvandena bedöms därför syfta till att säkerställa en fortsatt minimal avskräckningsförmåga visavi USA och Ryssland. Trots viss förändring efter 1991 kvarstår de geostrategiska aspekterna i den rysk-kinesiska relationen till stor del och därmed förbundna potentiella konfliktorsaker. Samtidigt kommer USA knappast att ge upp sin närvaro i Asien, vilket balanserar Kinas framväxt som stark militär makt i regionen. De regionala kärnvapenstyrkorna utökas så att Kina behåller avskräckning av andra regionala aktörer såsom Indien. Kina är emot en militarisering av rymden men genomför samtidigt flera egna rymdprojekt, bl.a. Kinas första bemannade rymdfärd hösten 2003. Trots sin ambivalenta hållning till Taiwans oberoende kommer USA att delta i dess försvar i händelse av kinesisk aggression. Ett övergivande av Taiwan skulle leda till en urholkning av USA:s försvarsgaranti i Ostasien och i förlängningen kanske till japanska och sydkoreanska kärnvapen.Japan, Sydkorea och Taiwan söker f.n. skydd under ett missilförsvarsparaply i samverkan med USA eller på egen hand. Kina USA och Ryssland är ense om att nordkoreas kärnvapenprogram måsta avvecklas. Enligt Kina och Ryssland bör detta ske på fredlig väg. Kärnvapenrelationen Kina-Indien-Pakistan verkar ha stabiliserats sedan krisen 2002. Samtidigt fortsätter kärnvapenutvecklingen i regionen.