G-tolerance as influenced by the distensibility of arteries and arterioles in the legs

Bakgrund. Vid hög +Gz-belastning ökar ofta trycket i nedre kroppshalvans blodkärl till nivåer kapabla att distendera såväl artärer som arterioler. Metoder. Tryckdistension hos nedre extremitetens artärer och arterioler jämfördes mellan försökspersoner (fp) med hög G-tolerans (H; n=8; passiv "Gradual Onset Rate" G-tolerans = 6.6±0.7 G) och låg G-tolerans (L; n=8; G-tolerans=3.9±0.3 G). Grupperna skilde sig ej avseende ålder, massa, längd eller viloartärtryck. Försök genomfördes med fp liggande på rygg i tryckkammare med ena underbenet utstucket genom en öppning i kammardörren. Intravaskulärt tryck i underbenets kärl höjdes genom att stegvis öka kammartrycket till max 240 mmHg. Diameter och flöde mättes i arteria tibialis posterior medelst ultraljud/Doppler-teknik. Resultat. Arteriell väggstyvhet, bedömt som kritiskt distensionstryck (dvs. det lokala artärtryck vid vilket en markant, ihållande ökning av artärens diameter först detekterades) var större (p=0.01) i H-gruppen (316±27 mmHg) än i L-gruppen (281±21 mmHg). Kritiskt distensionstryck för arteriolerna (dvs. det lokala artärtryck vid vilket en markant, ihållande flödesökning först detekterades) tenderade att vara högre (p=0.07) i H-gruppen (282±15 mmHg) än i L-gruppen (264±11 mmHg). Slutsats. Resultaten tyder på att in vivo väggstyvheten hos benens prekapillära kärl kan ha inverkan på individens passiva G-tolerans.