Anthrax Letters in Sweden?

Kort tid efter det att brev som innehöll mjältbrandssporer börjat spridas i USA under de första dagarna i oktober 2001, började misstänkta brev och försändelser dyka upp även i Sverige. Under en hektisk period i mitten av oktober fick FOI Avdelningen för NBS-Skydd ta hand om och analysera ett stort antal misstänkta försändelser. Avdelningen ställde sig i efterhand frågan om medarbetarna fick de bästa förutsättningar för att utföra detta arbete, om hur det ansvar som fördelades togs, hur de uppgifter som fördelades utfördes och om beslutsförmågan utnyttjades på bästa sätt. FOI Avdelningen för Försvarsanalys fick uppdraget att göra en studie av hur effektiv FOI NBC-Skydd var under denna period.Arton personer från avdelnings- och institutionsledning tillsammans med laboratoriepersonal och övriga experter intervjuades med avseende på hanteringen av breven. Intervjuerna omfattade frågor som rör organisatorisk effektivitet i termer av ledning, ledarskap, samordning, kommunikation och informationsförmedling samt mediekontakter. Intervjumaterialet sammanställdes och delades in i 14 beslutssamhällen med hjälp av en s k processpårande metod. Resultaten visar att förmågan att ställa en till vardags rådgivande organisation på operativ fot var avgörande för hanteringen av händelsen. Omställningen ställde nya krav på ledning, ledarskap, kommunikation och samordning av verksamheten liksom på strukturerna för mediekontakter. Avdelningsledning och kontaktpersoner mot medierna berördes mest av den ökade belastning som hanteringen av de s k mjältbrandsbreven medförde. Laboratoriepersonalen å andra sidan, som dels kunde tillämpa vardagliga rutiner i arbetet, dels var tillräckligt många till antalet för att bemanna laboratorierna dygnet runt,tolererade väl det ökade arbetstrycket under den aktuella perioden (ungefär två veckor). Tack vare att belastningen på avdelningen var så relativt sett begränsad i tiden, lyckades avdelningen i stort hantera denna extraordinära situation på ett förtjänstfullt sätt.