Måligenkänning vid precisionsbekämpning

Författare:

  • Chevalier Tomas
  • Grönwall Christina
  • Karlholm Jörgen
  • Näsström Fredrik
  • Sume Ain

Publiceringsdatum: 2005-01-01

Rapportnummer: FOI-R--1781--SE

Sidor: 39

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • målsökare
  • multisensorer
  • markmål
  • igenkänning
  • radar
  • IR
  • laser
  • precisionsbekämpning
  • seekers
  • multisensors
  • ground targets
  • recognition
  • radar
  • IR
  • laser
  • precision engagement

Sammanfattning

Rapporten beskriver årets arbete i FOI-projektet Precisionsvapen i NBF rörande måligenkänning med radar-, IR- och lasersensorer. Dessa utgör möjliga val för en multisensormålsökare i en markmålsrobot. De har studerats i simuleringar med avseende på prestanda för måligenkänning i ett gemensamt scenario. Varje sensortyp har behandlats separat från de övriga. Även frågor rörande prestandavärdering har avhandlats. För radar har ett nytt simuleringsverktyg SPECRAY EM anskaffats för simuleringar med realistisk beskrivning av scenarion och beräkning av radarsignaturer. Simuleringar har gjorts på frekvensen 35 GHz av måligenkänning, baserad på störst likhet mellan högupplösta avståndsprofiler. Speciell uppmärksamhet har ägnats metoder för datakompression där man använder centralmoment av avståndsprofiler, samt genom olika metoder för integration av profiler längs anflygningen. IR-arbetet har huvudsakligen ägnats åt metodik för värdering av prestanda för detektion och klassning. En metodik som bygger på statistisk teori beskrivs för generell värdering av funktioner och algoritmer, som kan vara tillämplig även för laser och radar. Alternativa, mindre krävande heuristiska metoder föreslås. laserradarfallet har arbetet ägnats åt utveckling av ett simuleringsverktyg, utveckling av metoder för detektion och igenkänning, utvärdering av en igenkänningsalgoritm samt bevakning av omvärlden. Simuleringsverktyget kan nu generera mer realistiska bakgrunder så att mål kan skylas i terrängmask. För utvärdering av måligenkänningsalgoritmen har använts fältdata från fyra fundamentalt olika laserradarsystem. Metoden verkar lovande men fler tester behövs för att ge allmängiltiga svar om prestanda.