Rörelse som skydd - Inverkan av utrustning och hot

Rörelse betraktas som en viktig del av skyddet vid beskjutning. Passivt skydd i form av ballistiskt kroppsskydd påverkar dock rörelseförmågan. Rapporten beskriver de förflyttningshastigheter en soldat kan uppnå under olika betingelser, samt träffsannolikheten och risken för skada vid beskjutning av stilla och rörliga mål. Löpning längre sträckor utan packning kan ske med ca 4 m/s medan lätt stridspackning sänker hastigheten till 3 m/s. I kuperad terräng, i dagsljus är hastigheten ca 1 m/s om kravet på taktiskt vägval beaktas. I mörker med NVG är hastigheten ca 0,7 m/s. Vid korta, upprepade ruscher med stridspackning, nås 2,5 till 3,5 m/s medan 6 m/s är möjlig vid enstaka kort rusch med lätt stridspackning (20 kg), och 5 m/s med tung packning (42 kg). Klättring och ålning eller krypning kan bara genomföras med låga hastigheter, under 1 m/s. Hotet har utgjorts av beskjutning med automatkarbin. Träffsannolikheter har erhållits för tre skjutsituationer; stillastående mål på 100 och 200 m avstånd, rörligt mål (3,5 och 6 m/s) med skjutavståndet 70 m samt duellsituation där två mål visas på drygt 20 m avstånd. Det rörliga målets hastighet hade liten betydelse för träffsannolikheten. Risken för att träffas bestäms huvudsakligen av exponeringstiden där en längre tid medger att fler skott hinner avlossas. Även mycket kort exponeringstid, någon sekund, medför påtaglig risk för träff. Exponeringstid på 3 s orsakade närmare 100 % risk för minst en träff. Sannolikheten för att ett skott medförde; ingen, lindrig, livshotande eller dödlig skada givet beskjutning var 12, 24, 16, respektive 15 % när exponeringstiden var 1,5 s och målet besköts i sidan. Skadesannolikheter vid 3 s exponering var 21, 42, 28, respektive 26 % Vid 6 s exponering var motsvarande värden några procentenheter högre. Motsvarande beräkningar för beskjutning i fronten eller ryggen gav framförallt lägre risk för dödliga skador.