Fundamental of crosseye jamming

Crosseye är en metod för att locka bort radarsökande robotar från det utvalda målet genom att återsända radarsignalen från två eller flera antenner. Signalerna sänds ut i motfas och med ungefär samma amplitud för att skapa ett skenmål beläget utanför det använda antennsystemet. Avsikten är att tvinga bort roboten från ett fartyg eller flygplan med hjälp av antenner placerade ombord på plattformen. Praktiska försök har visat att crosseye-metoden fungerar, men det är också viktigt att bestämma under vilka yttre förhållanden principen fungerar. Denna rapport sammanfattar de grundläggande kraven på ett crosseye-system med hjälp av enkla geometriska modeller som gör det möjligt att uppskatta effekten utan att gå in i onödiga detaljer. En sådan analys är viktig eftersom användningen av crosseye begränsas av kravet på hur mycket roboten bör avlänkas samt risken för spridning av radiovågor från omgivande terräng med tanke på att metoden är faskänslig. I ett reciprokt system (där sändning och mottagning kan kastas om) behöver spridning från terräng och vattenytor inte påverka crosseye. Fasfelen tar ut varandra, men detta gäller inte i ett icke-reciprokt system, där spridning långt från utbredningsvägen kan påverka förloppet. Deta fall är intressant eftersom moderna crosseyesystem ibland planeras med en enda mottagare. I ett sådant system skulle radarsignalen överföras till ett digitalt minne och sedan sändas ut via flera antenner. Som visas i denna rapport blir systemet känsligt för spridning från terräng eftersom den automatiska faskompensationen försvinner.