Samspelet mellan innerörats balansorgan och känseln i kroppen vid spatial orientering under ökatG-tal

Inverkan av kroppens känsel på den från innerörats balansorgan utlösta s.k. G-excessillusionen undersöktes under centrifugering med samtidig immersion i vattenbad. Metod: Tio försökspersoner fick, genom att justera en ljuspunkt i mörker, ange sin uppfattning om vad som är i ögonhöjd (visually perceived eye level, VPEL). Mätningar gjordes dels vid 1g, dels vid centrifugering (2G i 10 minuter). Centrifugens gondol var utrustad med ett för ändamålet konstruerat badkar i vilket försökspersonen satt med näsan i färdriktningen. Varje försöksperson testades under två olika betingelser, "torrt" respektive "vått" (vatten upp till övre delen av bröstbenet). Resultat: Vid 1g var avvikelserna från det verkliga horisontalplanet små (torrt: -0.2±1.8°; vått: -0.1±3.7° (medelvärde±1SD)). Efter acceleration till 2G sjönk VPEL exponentiellt mot ett asymptotiskt värde (torrt: -27.6± 10.3°; vått: -27.3±9.0°). Tidskonstanten var: 92±45s (torrt) resp. 73±44s (vått). Immersion i vatten hade ingen signifikant inverkan på VPEL. Det var betydande skillnader mellan individerna. Asymptoten varierade mellan -15° och -45° men för varje enskild individ var det praktiskt taget ingen skillnad mellan de båda betingelserna. Två individer föreföll dock ha ett betydligt snabbare förlopp (mindre tidskonstant) vid immersion. Slutsats: Känseln i kroppen har ingen hämmande inverkan på G-excessillusionens maximala värde. En viss effekt på utvecklingshastigheten kan dock inte helt uteslutas.