Hot och säkerhet i livsmedelskedjan

Livsmedelsförsörjningen är global och kan erbjuda tillfälle till medveten kontaminering i de långa och komplexa produktkedjor som uppstår. Vissa punkter i kedjan är väl skyddade medan andra är mer sårbara. Sätten att medvetet kontaminera livsmedelsprodukterna kan vara många liksom skälen att vilja utföra angrepp. Såväl hot om angrepp som genomförda sådana kan få stora konsekvenser för både företag, stater och konsumenter. Kunskap som höjer säkerheten är viktig, liksom kunskap om hur man bäst hanterar hot och kriser. I flera länder, framförallt i USA, arbetar myndigheterna med att minska risken för att angripare skall kontaminera livsmedel. WHO har uppmanat till ökad beredskap och intensifierat samarbete med livsmedelsföretagen i respektive land och som ett led i det arbetet har Livsmedelsverket bland annat startat ett nätverk av myndigheter och företag. Denna rapport har skrivits som ett led i Livsmedelsverkets satsning på ökad säkerhet inom livsmedelskedjan och är i huvudsak en litteraturstudie. Vi går igenom olika kategorier av angripare, hur redan inträffade angrepp mot livsmedelskedjan gått till samt på vilka sätt man föreställer sig att angrepp i syfte att kontaminera produkter i stor skala skulle kunna utföras. Resultaten av genomgången av kända genomförda angrepp, 54 fall, visar att man i de flesta fall använt lättillgängliga kemiska preparat såsom råttgift. Angriparna i många fall är okända eller är enstaka aktörer och få angripare har haft politiska, religiösa och etiska drivkrafter utan istället personliga skäl för sitt handlande. Vanliga livsmedel eller medium för angrepp har visat sig vara olika typer av drycker. Offren har ofta kommit i kontakt med de kontaminerade produkterna i butiker, på sjukhus, i forskningsanläggningar samt i hemmet. Antalet skadade har i mer än hälften av fallen handlat om färre än 30 personer. Bilden av de genomförda angreppen kan kontrasteras mot vad man i litteraturen föreställer sig skulle kunna hända som en konsekvens av att angripare med politiska drivkrafter medvetet kontaminerar livsmedelsprodukter. Här oroar man sig istället för storskaliga angrepp med vissa utpekade biologiska agens. Man föreställer sig att angreppen kommer tidigt i livsmedelskedjan, redan i uppfödningsfasen när det gäller kött, eller att agens tillsätts inom industrin. Man ser också framför sig att delar av jordbruket kan slås ut om till exempel djur blir sjuka. Vidare kan konsumenterna tappa förtroendet för livsmedlen vilket leder till avsevärda ekonomiska avbräck. Man målar upp scenarier som visar på storskaliga konsekvenser när det gäller antalet döda och skadade. Sammantaget är alltså bilden att de som oroar sig för angrepp skisserar händelser som är långt mer komplexa och allvarliga än de som faktiskt har inträffat. Men även de mindre angrepp som varje år görs runt om i världen skapar avsevärt lidande för dem som drabbas. Vi pekar på att det finns goda skäl att fördjupa studierna kring livsmedel, hot och sårbarhet med fokus på hot som kan avvärjas genom förbättrade rutiner och som kan byggas på existerande kvalitetskontrollsystem.