Lissabonfördraget och området skydd och beredskap

Om Lissabonfördraget ratificeras av samtliga medlemsstater i EU kommer den att träda i kraft år 2009. Lissabonfördraget medför en rad förändringar som syftar till att demokratisera, legitimera samt effektivisera arbetet i EU. I denna studie belyses vilka möjligheter och utmaningar Lisabonfördraget medför EU:s område för skydd och beredskap (Civil Protection) samt svensk krisberedskap. Bland annat fördragfäst genom Lissabonfördraget området skydd och beredskap för första gången som ett formellt politikområde inom EU samt blir ett område för delad kompetens mellan EU och medlemsstaterna. I Lissabonfördraget introduceras även en särskild solidaritetsklausul som ur det korta perspektivet inte antas påverka området skydd och beredskap. På sikt ges dock incitament för att fördjupa samarbetet på området. Lissabonfördraget introducerar dessutom en ny kommitté för inre säkerhet inom rådet. Beroende på kommitténs funktion och sammansättning kan området skydd och beredskap komma att beröras. Lissabonfördraget medför generellt sett att det kommer att vara viktigt för Sverige att agera proaktivt i EU:s policyprocess för att kunna bygga allianser och för att kunna driva sina intressen på området. Härvid har de svenska myndigheterna och inte minst den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), en central roll när det gäller att stötta den svenska regeringen i detta arbete. En strategisk och långsiktig politik från riksdagens och regeringens sida kommer att krävas liksom en strategisk dialog inom regeringskansliet samt mellan regeringskansliet och berörda myndigheter för att Sverige på ett effektivt sätt ska kunna utöva inflytande och driva sina intressen på området skydd och beredskap inom EU.