RSV-stridsdelar med molybdeninläggning tillverkade med slagpressteknik
Publiceringsdatum: 2008-12-10
Rapportnummer: FOI-R--2541--SE
Sidor: 20
Skriven på: Svenska
Nyckelord:
- RSV-stridsdelar
- molybdeninlägg
- slagpressteknik
Sammanfattning
Dagens stridsdelar med riktad sprängverkan använder nästan uteslutande inlägg av koppar. En möjlighet att öka penetrationsförmågan hos dessa stridsdelar är att i stället använda molybden som inläggsmaterial, se t ex [1]. En förutsättning för att detta material ska kunna användas i denna tillämpning är dock att det har en fin mikrostruktur så att det normalt relativt spröda materialet uppträder duktilt vid strålbildningen. Stridsdelens prestanda beror därför i hög grad på att lämplig tillverkningsmetod används vid formning av molybdeninlägget. I den studie som presenteras i denna rapport har RSV-stridsdelar med molybdeninlägg tillverkade med slagpressteknik studerats varvid dess prestanda jämförts med referensstridsdelar med kopparinlägg, dels en som tillverkats med samma slagpressteknik, dels en konventionell kopparinlägg svarvad ur bult. Den använda slagpresstekniken är en teknologi som utvecklats av företaget Hydropulsor i Karlskoga och innebär att inläggen formas med hög hastighet, i ett fåtal slag, till önskad geometri. Tillverkningsmetoden är intressant eftersom den förväntas ge ett färdigformat (near net shape) material med fin mikrostruktur i ett fåtal formsteg, varvid metoden blir både snabb och billig. Erhållen prestanda hos de i studien provade stridsdelarna har bedömts genom studier av erhållna strålar och restinträngning i målstack. I studien har också ingått strukturella materialundersökning av inläggen. Arbetet har utförts i samverkan med Saab Bofors Dynamics och FMV, där FMV bekostade pressverktygen, Saab Bofors Dynamics stod för inläggsframställningen och FOI stod för materialundersökningar och skjutförsök. Försöken tyder på att den använda tillverkningstekniken är möjlig att använda och att molybden som inläggsmaterial har potential att ge stridsdelar med bättre verkan eftersom duktila strålar med hög spetshastighet har kunnat erhållas. Den i försöken valda stridsdelsutformningen har dock troligen bidragit till brister vid strålbildningen som lett till ojämna strålar med, i vissa fall, icke-koherenta strålspetsar.