Kvantitativ värdering av telekrig riktat mot motståndarens omvärldsuppfattning

I denna rapport beskrivs principerna för störning riktad mot elektroniska nätverk. Arbetet motiveras av den snabba utvecklingen av system för spaning och ledning som kan åstadkomma en nästan fullständig omvärldsuppfattning. Traditionella metoder för störning med brus och repeterade signaler bör i sådana fall kompletteras med nya metoder för störning i form av mättning och vilseledning. Syftet med rapporten är att bedöma effektiviteten hos nya störformer förutsatt att sensorerna använder en optimal process för att skapa omvärldsuppfattning. Analysen visar att de flesta sensorsystem kan delas upp i två grundläggande typer: 1) snabba system som automatiskt bearbetar måttliga mängder information; 2) komplicerade system som bearbetar stora mängder information med tillskott av mänsklig kunskap. Denna uppdelning förklarar varför metoderna för telekrig tenderar att bli väsentligt olika i de båda fallen. Effektiv störning bör framför allt riktas mot motståndarens omvärldsuppfattning och inte mot enstaka sensorer och kommunikationslinjer. Intelligent störning med vilseledning av beslutsfattare och mättning av systemoperatörer visar sig vara särskilt effektiv, en slutsats som har bekräftats vid praktiska försök utförda på Stril.