Klimatet förändras och Sverige kan råka ut för fler extrema väderhändelser. För att samhället i framtiden ska anpassas till ett annat klimat krävs nya metoder och verktyg i planeringsarbetet. GIS kan vara ett bra verktyg för att bland annat identifiera sårbara grupper vid en extrem väderhändelse. Denna rapport visar hur geografisk information och registerinformation i ett GIS kan utgöra ett stöd för kommuner vid risk- och sårbarhetsanalyser. Den visar hur individer i sårbara grupper vid en värmebölja kan identifieras samt hur alternativt boende/skydd för dessa kan sökas för att minska värmeböljans effekter. Studien utfördes i Växjö kommun. Rapporten lyfter även fram de svårigheter och problem som uppstod under arbetets gång och vad jag gjorde för att lösa dem. Själva analyserna i GIS är inte avancerade men insamling och bearbetning av data är tidskrävande och lämpar sig därför inte så bra i en krissituation. Slutsatsen är att GIS kan vara ett effektivt stöd vid risk- och sårbarhetsanalys och kan vara till stor hjälp i arbetet före, under och efter en extrem väderhändelse. Det finns dock fortfarande mycket arbete och planering som måste göras innan GIS kan fungera riktigt effektivt vid en extrem väderhändelse.