Att använda geografisk information vid väderkriser för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat

Författare:

  • Annika Carlsson-Kanyama
  • Arne Bergquist
  • Anna-Karin Johansson
  • Andreas Johansson
  • Ida Knutsson
  • Anita Linell
  • Hanna Öberg

Publiceringsdatum: 2009-06-10

Rapportnummer: FOI-R--2762--SE

Sidor: 77

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • GIS
  • klimatförändring
  • extrema väderhändelser
  • sårbara grupper

Sammanfattning

Hur använder svenska kommuner geografisk information (GI) och geografiska informationsverktyg (GIS) för att bistå sårbara grupper vid de extrema väderhändelser som blir allt vanligare i ett förändrat klimat? Och hur skulle GI och GIS kunna användas? Detta har forskningsprogrammet Climatools vid FOI undersökt tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och Lantmäteriet, i syfte att utveckla kommunernas och regionernas arbete med klimatanpassning. Inom ramen för samarbetsprojektet har vi dels kartlagt arbetet med GI och GIS i några svenska kommuner, dels inventerat ett antal register och databaser som skulle kunna vara till nytta för krishanteringen med hjälp av GI och GIS framöver. Vi har också konstruerat en prototyp till ett geografiskt informationsverktyg som kan användas som inspiration då man utvecklar nya verktyg i klimatanpassningsarbetet. En slutsats är att GIS skulle kunna bli ett värdefullt verktyg i klimatanpassningsarbetet. En rad kommuner använder redan GIS för att hantera kriser, och i vissa av kommunerna är användningen väl utvecklad. Många kommuner har redan tillgång till registerdata i sina GIS-verktyg som kan användas för att hjälpa sårbara grupper vid en väderkris. Exempel är uppgifter om boende inom kommunen och deras ålder och kön samt uppgifter om personer med hemtjänst. Vi har också funnit att det finns en rad register hos olika databasvärdar som skulle kunna användas för att skapa nya GIS-verktyg. Ett hinder är dock att det ofta tycks råda förvirring om vem som har ansvaret för dessa register. Därför blir det tidsödande att samla in registerdata, vilket inte är lämpligt i en krissituation. Registren finns inte heller alltid i ett format som gör det enkelt att bearbeta data. Vi föreslår en satsning på att ta fram fler prototypverktyg som kan ge en mer heltäckande bild av GIS potential att undsätta sårbara grupper vid olika typer av extrema väderhändelser. Berörda myndigheter med flera bör också informeras om hur betydelsefullt det är att kunna leverera registerdata snabbt, i en form som lätt kan användas i GIS. Det är även värt att undersöka hur andra länder använder GIS i klimatanpassningsarbetet.

Dela sidan