Jämförelse mellan svenska gjutkrav och MIL-STD

Efter att ett antal olyckor med granater under uppskjutning i slutet av sextiotalet inträffade, genomfördes den s k spaltgruppsutredningen för att utreda hur denna typ av olyckor skulle kunna förhindras. Spaltgruppens rapport har lett fram till att de gjutkravsbestämmelser som gäller i Sverige är något hårdare än t ex MIL-STD. En jämförelse har därför gjorts i denna rapport mellan dessa standarder för att utreda om granater som tillverkats enligt MIL-STD lever upp till de svenska kraven enligt spaltgruppen. Strukturdynamiksimuleringar visar att initiering genom stötkompression är högst osannolik. Vidare utpekas breda bottenspalter som kritiska utifrån experiment i litteraturen, men initiering anses ändå som högst osannolik för granater med rund botten och god vidhäftning mellan sprängämneskropp och hölje. Vad gäller kaviteter visar experiment att en radie av 3,5 mm under en konstant acceleration av 20000 g kan leda till initiering i TNT. Beräkningarna antyder att sådan kollaps är osannolik, men här behövs ytterligare experiment i det aktuella området, gärna i kombination med en mer sofistikerad materialmodell. Sfäroidiska kaviteter kan emellertid komprimeras, men uppskattningar av värmeutveckling under adiabatisk kompression antyder att temperaturen då blir klart lägre än kritisk temperatur från experiment under likartade förhållanden.