En kontinent förenas - Säkerhetspolitiska och strategiska konsekvenser av EU:s utvidgningar: dåtid, nutid och framtid

Författare:

  • Madelene Lindström

Publiceringsdatum: 2009-10-15

Rapportnummer: FOI-R--2826--SE

Sidor: 96

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Albanien
  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Bosnien-Hercegovina
  • Det östliga partnerskapet
  • ESFP
  • EU
  • EU:s grannskapspolitik
  • (ENP)
  • Georgien
  • Island
  • Kroatien
  • Kosovo
  • Makedonien
  • Medelhavsunionen
  • Moldavien
  • Montenegro
  • Norge
  • Ryssland
  • Serbien
  • säkerhet
  • Turkiet
  • Ukraina
  • USA
  • utvidgning
  • Vitryssland
  • Västra Balkan

Sammanfattning

Ända sedan EU bildades har unionen haft som säkerhetspolitisk målsättning att säkra freden i Europa. Att steg för steg ta in nya medlemmar i unionen var också något som ingick i "the grand plan" redan från början. Sedan det vi nu känner som EU bildades har det skett sammanlagt fem utvidgningar och fortfarande står det fler länder på tur. Grundtanken bakom utvidgningen av unionen är den gamla devisen att demokratier inte krigar mor varandra och att integreringen av nya medlemsstater ökar vår säkerhet. Varje utvidgning av unionen har varit omdebatterad och har omgärdats av domedagsprofetior för EU-projektet som helhet. Utvidgningarna som tagit unionen från 6 medlemsstater till 27 medlemsstater kan dock närmast sammanfattas med att gårdagens hot blev morgondagens medlemmar. Vid fllera av utvidgningarna av unionen har exempelvis kritiska röster höjts om att de anslutande länderna är för internt instabila och riskerar att bli portaler för organiserad brottslighet, illegal migration etc. Östutvidgningen 2004 och den eventuella framtida utvidgningen till Turkiet har utan tvekan varit de mest omskrivna ur en säkerhetspolitisk aspekt. Varje utvidgning har förändrat unionen - inte bara geopolitiskt i och med att unionen givits nya grannar utan också vad gäller prioriteringar. Något som uppmärksammas kopplat till kommande utvidgningar är hur en eventuell besvikelse bland dem som blir kvar utanför måste hanteras av EU och hur ett behov av nya partnerskap kan komma att behövas för att motverka en "hård gräns" mellan länder innanför och länder utanför.