Delar av ett nytt Arktis. Utvecklingar av dansk, kanadensisk och isländsk arktispolitik
Publiceringsdatum: 2009-12-03
Rapportnummer: FOI-R--2861--SE
Sidor: 71
Skriven på: Svenska
Nyckelord:
- Arktis
- Island
- Grönland
- Danmark
- Kanada
- USA
- Air-Policing
- finanskrisen
- Hans ö
- isbrytare
- suveränitet
- klimatförändringar
- UNCLOS
- fiske
- sjömätning
- Norra Ishavet
- sjöfart
- Nordostpassagen
- Nordvästpassagen
- olja
- naturgas
- mineraler
- EU
- NATO
Sammanfattning
Denna studie symboliserar arktispolitiken för Danmark, Kanada och Island i ljuset av att klimatförändringarna i Arktis fungerar som katalysator för utvecklingen på många andra områden. I alla tre länderna pågår en utveckling av handlingslinjer avseende det förändrade Arktis. De tre länderna har sinsemellan olika geostrategiskt läge samt också i övrigt skillda förutsättningar. Kanada har formulerat en ambitiös arktispolicy, Det är oklart hur snabbt den kan förverkligas givet de avvägningar som Kanada har att göra främst i olika delar i relationen till USA, samt eget ekonomiskt läge i ljuset av finanskrisen. Grönland, en del av Danmark, har nyligen fått ytterligare utökat självstyre. Grönland är starkt beroende för säkerhet och ekonomi av stöd från Danmark. Om grönland på sikt utvecklar självstyret i riktning mot full självständighet kommer främst att bero på ekonomins utveckling samt politisk vilja hos grönländarna själva. Ett självständigt Grönland ligger troligen i tidsspannet tio till tjugo år. Vilken karaktär ett självständigt Grönland i så fall skulle få kan inte idag fastslås, men det blir likafullt en fråga för omvärlden. Island har inte bara drabbats av en allvarlig och långvarig ekonomisk kris utan har också en försvarspolitisk lösning (baserad på s. k. Airpolicing av Nato-länderna) som i dagsläget inte är fullt anpassat till aktuellt säkerhetspolitiska läge. Därtill har Island drabbats av ett slags moderniseringsstress som delvis kommer av landets mycket snabba utveckling efter andra världskriget. Islands tre kriser växelverkar. Om Island efter förhandlingar och folkomröstning ansöker om medlemsskap i Europeiska Unionen eller inte kommer att vara en tydlig indikator för hur Islands internationella relationer utvecklas. Den linje som kan skönjas i staters internationella handlande i Arktis, suveränitetshävdande språkbruk och agerande kombinerat med betoning av multilaterala regimer och förhandlingslösningar, har hittills varit framgångsrikt. Trots det kvarstår frågor om hur grundläggande motsättningar skall hanteras och vilka problem internationell diplomati skall lösa i Arktis.