Kontamineringsvärden för Försvarsmakten vid insatser i radioaktivt kontaminerade områden

Inom FoT-projektet R-detektion och dosimetri är en av frågeställningarna vilka åtgärdsnivåer vid radioaktiv kontaminering som skall vara styrande för Försvarsmakten vid operationer i radioaktivt belagda områden. Rapporten redovisar det inledande arbetet med att utarbeta lämpliga nivåer. Vid ett inledande seminarium vid SkyddC i Umeå diskuterades skillnaden mellan begrepp som gränsvärde, åtgärdsnivå, rekommenderat värde samt referensvärde. Ett antal styrande dokument presenterades och bakgrunden till de många gånger orealistiskt låga åtgärdsnivåerna i dessa dokument berördes. Slutligen presenterades det förslag till friklassningsregler som för närvarande utarbetas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Det finns fyra huvudfall då man kan bli utsatt för kontaminering i sin yrkesutövning. 1) Man kan arbeta med tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, för vilken det finns gränsvärden enligt föreskrifter utgivna av SSM. 2) Man kan som räddningstjänstpersonal eller polis vara först på plats efter en radiologisk olycka/händelse. Här finns rekommendationer och åtgärdsnivåer som syftar till att hålla stråldoserna så låga som möjligt. 3) I ett senare skede kommer militär DIM-personal eller strålskyddsexperter till området. De är utbildade för uppgifter i radioaktiva miljöer och verksamheten kan planeras. Enligt internationella rekommendationer bör samma stråldosbegränsningar gälla som för personal i tillståndspliktig verksamhet. 4) Man kan råka hamna i centrum för en radiologisk olycka/händelse. Denna rapport kommer främst att beröra alternativ 3, det vill säga för utbildad personal med uppgifter i radioaktiva miljöer. Det finns att antal för Försvarsmakten styrande dokument för verksamhet i radioaktiva miljöer. De dokument som diskuteras i rapporten är tillämpbara på " non-article 5 crisis response operations", det vill säga fredsbevarande eller fredsframtvingande missioner. Svensk trupps uppdrag i Kosovo och Afghanistan är tillämpliga exempel. Centralt bland dessa dokument är NATO ATP 3.8.1 'CBRN Defence on operations' och motsvarande Stanagdokument. I dokumenten ges vägledande värden på kontamineringsnivåer som är acceptabla i olika bestrålningsscenarier. Rapporten diskuterar bakgrunden till de givna nivåerna och varför de enligt vår uppfattning är onödigt lågt satta. Rapporten avslutas med att ge ett antal punkter som det fortsatta arbetet bör fokusera på. Bland dessa kan nämnas att gränssättande nivåer bör kunna vara betydligt högre än de som anges i styrande dokument. Vidare bör de värden som anges i SSM kommande föreskrift om friklassning av material användas för FM-material för att slå fast att det är "rent" efter en saneringsinsats. Det fortsatta arbetet för Försvarsmaktens tillämpningar bör i så stor omfattning som möjligt beakta andra arbeten som sker inom civilt strålskydd och beredskap. Slutligen bör det tillsättas en arbetsgrupp som driver frågan om kontaminationsnivåer vidare. Denna kan lämpligen bestå av personer från FOI, SkyddC, SSM samt eventuellt GL och MSB.