Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010.

Författare: Markus Ekström
Ort: Stockholm
Sidor: 85
Utgivningsår: 2010
Publiceringsdatum: 2010-11-04
Rapportnummer: FOI-R--3022--SE
Nyckelord: Ryssland, Vitryssland, Kaukasien, Kina, militärstrategisk, militärövning, operativ-strategisk, strategisk, väpnade styrkor, Inrikestrupperna, säkerhetspolitik, militärreform, militärdoktrin, försvarsindustri, militärindustri, kraftministerier, Zapad, Ladoga, Kavkaz, Vostok, militärdistrikt
Keywords: Russia, Belarus, Caucasus, China, military-strategic, military exercise, military manoeuvre, operative-strategic, strategic, Armed Forces, nterior ministry troops, Security policy, military reform, military doctrine, defence industry, military industry, power ministries, Zapad, Ladoga, Kavkaz, Vostok, military district
Sammanfattning: Under 2009 och 2010 genomförde Ryssland fyra stora militärövningar av operativ-strategisk karaktär. Denna studie beskriver, analyserar och kommenterar de fyra storövningarna mot bakgrund av de pågående förändringarna inom Rysslands Väpnade styrkor. Under 2009 genomfördes Zapad, Ladoga och Kavkaz i de västra och södra strategiska riktningarna och i den ryska Fjärran Östern genomfördes Vostok under sommaren 2010. Zapad 2009 var då den ägde rum den största i sitt slag efter Sovjetunionens upplösning. Under 2010 blev istället Vostok den största övningen i postsovjetisk historia. Zapad syftade till att öva gemensamt luftförsvar med Vitryssland, till största del på vitryskt territorium, mot en "teknologiskt överlägsen" motståndare i väst. Ladoga genomfördes parallellt med Zapad och förutsåg samma motståndare, men innefattade även marina övningar och samverkan med trupp från andra ministerier och myndigheter än Försvarsministeriet. Kavkaz var troligen avsett som ett avskräckande exempel för Tbilisi, men var avsedd att öva bekämpning av "banditformationer", enligt officiella uttalanden. Vostok skulle utgöra en övning mot liknande formationer, men övningsmomenten vittnade om en helt annan motståndare: Kina. I samtliga övningar sade sig Ryssland vilja utvärdera övergången till en ny förbands- och ledningsstruktur. Det från officiellt håll uttalade syftet med övningarna stämde inte alltid överens med de genomförda övningsmomenten och i övningarna ingick också taktiska moment som inte hade anmälts i förväg. Det fanns i viss utsträckning en diskrepans mellan övningarnas uttalade syften och de genomförda momenten. Sammantaget ger en analys av Rysslands övningar under 2009 och 2010 en bild av vilka motståndare Moskva anser det angeläget att öva mot liksom vilka förmågor man prioriterar, men den ger också inblickar i de svårigheter och framgångar som Ryssland har i arbetet med att reformera sina Väpnade styrkor.
Abstract: In 2009-2010 Russia conducted four large-scale operative-strategic military exercises. This study describes and analyzes the four Russian large-scale exercises against the backdrop of the ongoing reforms in the Russian Armed Forces. In 2009 the Russian Armed Forces staged Zapad, Ladoga and Kavkaz in the western and southern strategic directions. In the Russian Far East, the exercise Vostok 2010 was the main event in the summer of 2010. At the time, Zapad 2009 was the largest military exercise since the collapse of the Soviet Union. In 2010, Vostok instead became the largest exercise to be held in post-Soviet times. The purpose of Zapad was to exercise joint air defence against a "technologically superior" adversary in the West. Ladoga was conducted in parallel to Zapad against the same adversary, but included naval tactical manoeuvres and joint operations with troops belonging to other ministries and agencies than the Ministry of Defence. Kavkaz was probably intended at least in part as a warning to Tbilisi, but was officially declared to be an exercise in combating "bandit formations". Vostok exercised combat against similar opponents, but the conducted tactical manoeuvres revealed a different adversary: China. In all the exercises, Russia wanted to test and evaluate the new command and control structures and the new brigade formations. The officially announced purpose of the exercises did not always correspond to the conducted manoeuvres. There was, in other words, a discrepancy between the official purposes of the exercises and the conducted manoeuvres. The analysis of Russia's military exercises in 2009-2010 yields important insights into which adversaries Moscow considers it necessary to train against and which capabilities it wants to enhance. It also gives clues as to which are the main challenges and successes in the reform process that Russia's Armed Forces are currently undergoing.