Avveckling av Camp Victoria, Kosovo : miljöaspekter under avvecklingsprocessen

Sverige har deltagit i den fredsfrämjande insatsen i Kosovo sedan 1999. Under 2009 togs ett beslut att det svenska styrkebidraget skulle transformeras innebärande bl.a. en minskning av personalstyrkan och en avveckling och stängning av Camp Victoria - den svenska kontingentens högkvarter och huvudcamp sedan starten 1999. Föreliggande studie har följt avvecklingsprocessen ur ett miljöperspektiv sedan januari 2010, med huvudsyftet att studera vilka miljörelaterade problem man ställts inför under avvecklingen, hur dessa har hanterats och vilka viktiga lärdomar som finns att ta med sig till framtida avvecklingar. Avvecklingen av Camp Victoria är ett av de större avvecklingsprojekten som Försvarsmakten genomfört i samband med en internationell insats. Det stod tidigt klart att det insatta förbandet i Kosovo inte skulle kunna genomföra sina uppgifter inom den ordinarie verksamheten och samtidigt ansvara för avvecklingen av campen. För att genomföra arbetet på plats i Kosovo tillsattes i stället en särskild omstruktureringsgrupp, OME. Till denna grupp kunde personal handplockas med erfarenhet från insatsverksamhet och i vissa fall också med specifik erfarenhet från Kosovoinsatsen. EHO, (Environmental Health Officer) i OME, som har varit ansvarig för miljöfrågorna på campen under avvecklingen hade t.ex. deltagit i två tidigare kontingenter i Kosovo. I processen att planera och genomföra avvecklingen av Camp Victoria har Försvarsmakten använt sig av nya riktlinjer och dokument, bl.a. Försvarsmaktens egen miljöguidebok. Därtill har man haft ansatsen att genomföra avvecklingen som "man avvecklar hemma". Med den ansatsen följer ett antal utmaningar då verksamheten skett och sker utom rikets gränser. Detta gäller exempelvis att tydligt och i tid definiera vad "avveckla som hemma" innebär, vilka kriterier som ska gälla samt vilka avsteg från "hemmaförfarandet" som ska göras. Vilken lagstiftning ska gälla? Ska samråd hållas och i så fall med vem? Sammanfattningsvis har Försvarsmakten haft en hög ambition i miljöfrågan under avvecklingsarbetet. En delprojektledare Miljö utsågs tidigt vid PROD MILJÖ i processen. Denne har haft ett helhetsgrepp för alla miljöfrågor i avvecklingen. Miljöprövningsenheten (MPE, under PROD INFRA) har i och med denna avveckling fått de uppgifter och det ansvar den normalt har vid en avveckling hemma med avseende på undersökning av markföroreningar, åtgärdsplan och efterbehandling. Det som varit av utmärkande betydelse och som till del komplicerat och skapat merarbete för miljöavvecklingen har varit avsaknaden av fullständig, samlad och tillgänglig miljörelaterad dokumentation. Dokument som tagits fram under hela insatsen av vikt för miljöavvecklingsarbetet i form av t.ex. incidentrapporter, undersökningsresultat och slutrapporter har varit spridda och det mesta har legat arkiverat i Krigsarkivet. För att sammanställa detta i en användbar form anlitades en konsult. Därtill har fullständiga bakgrundsdata från tiden före etableringen saknats då den undersökning som gjordes inför etableringen 1999 var mycket knapphändig. Otydliga kriterier avseende gällande lagstiftning och avgränsningar inklusive eventuella avsteg från gängse förfarande har också skapat utrymme för olika tolkningar rörande ingående parters och aktörers roller och ansvar i avvecklingen. Tolkningen av miljöaspekterna i avvecklingssammanhanget har varit relativt snäv såtillvida att den s.k. "miljöavvecklingen" i huvudsak fokuserat på miljöfarliga lämningar och de föroreningar som orsakats av verksamheten på campen. Dessa är förvisso mycket viktiga aspekter men miljöfrågeställningarna kopplade till insatsverksamhet är emellertid vidare än så och inbegriper även exempelvis nyttjande av naturresurser, kultur och historiska värden, vilket bl.a. förs fram i FNs miljöpolicy för FN-ledda insatser. I dagsläget finns inga fastställda rutiner eller procedurer inom den svenska Försvarsmakten för hur dessa aspekter också ska adresseras. Detta förefaller emellertid inte vara unikt för Försvarsmakten utan studerade finska och norska avvecklingsexempel antyder att samma snäva tolkningar görs även där avseende innebörden av "miljöavveckling". Lärdomar att ta med sig från denna avvecklingsprocess till framtida avvecklingar - men även i planeringsskeden av framtida insatser - är att bl.a. utveckla förmågan och rutinerna hos Försvarsmakten att genomföra EBS, Environmental Baseline Studies. Detta behövs för att säkerställa dokumentationen av förhållandena i det tänkta området innan en etablering. Vidare finns ett behov av en miljölogg eller s.k. "Environmental File" för att skapa förutsättningar för att all relevant miljödokumentation ska samlas på samma ställe under insatsen och senare finnas tillgänglig vid avvecklingen. Organisationen av avvecklingen i form av en omstruktureringsenhet har varit mycket uppskattad och även om organisationsfrågor inte varit fokus för denna rapport torde modellen kunna rekommenderas inför framtida större avvecklingar. Slutligen finns ett behov att arbeta vidare med hur miljöpåverkan vid insatser kan adresseras i ett vidare perspektiv för att även inkludera sådant som i dagsläget inte ryms i den tolkning som har gjorts i detta avvecklingsprojekt.