FOI:s modell för Risk- och sårbarhetsanalyser (FORSA)

Det förebyggande riskhanteringsarbetet börjar med att identifiera de hot och risker i samhället som kan leda till allvarliga händelser eller kriser. Det finns flera olika metoder som kan användas för att identifiera sådana händelser samt kritiska beroendeförhållanden. I Sverige har risk- och sårbarhetsanalys (RSA) fått en framträdande roll i detta arbete eftersom kommuner, landsting, länsstyrelser och övriga statliga myndigheter enligt lag ska upprätta sådana analyser. Denna handbok beskriver hur arbetet med RSA kan organiseras, från start och förberedelser till en färdig RSA-rapport, samt innehåller tips på hur man kan ta vara på arbetet i den egna verksamheten. Handboken bygger på vetenskapligt belagda teorier, på lagar och förordningar inom området riskhantering och krisberedskap samt på vägledningar och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och tidigare Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Vidare bygger handboken på en genomgång och sammanställning av tidigare material från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med koppling till RSA. Här presenteras en modell för RSA som kallas för FORSA-modellen (FOI:s RSA-modell). Tanken är att aktörer på alla nivåer i samhällets krisberedskapssystem ska kunna använda modellen och handboken för att upprätta en RSA av god kvalitet som följer kraven och riktlinjerna. Det finns många sätt att ta fram den information som behövs för att sätta samman en sådan RSA. FORSA-modellen innehåller fem arbetsblock samt ett frivilligt sjätte arbetsblock som rör hur man tar själva analysen vidare. I varje block specificeras vilka moment som ska arbetas igenom och hur resultatet ska presenteras. Varje block bygger på de block som ligger före i kedjan, vilket leder till ett detaljerat underlag som kan användas för att ta fram åtgärder som gör verksamheten mer robust samt stärker krishanterings- och krisberedskapsförmågan. I modellen finns tips och rekommendationer för hur man hanterar de olika momenten. Arbetet börjar med en verksamhetsbeskrivning som ska redogöra för de aspekter som är särskilt skyddsvärda, dvs. verksamhetens prioriterade åtaganden samt kritiska beroenden. I händelseanalysen används sedan olika scenarier för att analysera sårbarheten i de kritiska beroendena och därmed de prioriterande åtagandena. Scenarier är en naturlig utgångspunkt för mer detaljerade analyser. FORSA-modellen med handboken som stöd ska även göra det lättare för aktörer att studera framtida extrema händelser, framförallt klimathändelser som kan påverka samhällsviktiga verksamheter. Handbokens sista kapitel beskriver översiktligt hur arbetet med klimatanpassning kan kopplas till RSA och hur FORSA-modellen kan användas för att genomföra en RSA med fokus på klimatfrågor.