Värdering och bedömning av militära insatser och effekter. Begreppsanalys och problematisering

Författare:

  • Peter Nilsson

Publiceringsdatum: 2011-12-23

Rapportnummer: FOI-R--3290--SE

Sidor: 51

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Värdering
  • bedömning
  • Assessment
  • Measurement of Effectiveness
  • Measurement of Performance

Sammanfattning

Utvärdering av militära operationer är ett område som efter kalla krigets slut fått allt större uppmärksamhet. Övergången från komplicerade men i grunden symmetriska tvåpartskonflikter till komplexa stabiliseringsoperationer med många inblandade parter av blandad karaktär har inneburit att traditionella metoder för att bedöma framsteg inte längre räcker till. Förändringen har medfört att det utvecklats både metodhandböcker och organisatoriska enheter för värdering men konkreta och tillfredsställande resultat har låtit vänta på sig. Denna rapport sammanfattar den kritik och de identifierade brister som framförts mot militär värdering samt gör i förekommande fall kopplingar till underliggande teori. Ett problem är begreppsapparaten, samma ord används i flera olika sammanhang men med högst varierande innebörd, ibland till och med i samma dokument, vilket försvårar diskussion och utveckling av området. En annan utmaning är den militära traditionen och kulturen. Reflektion och kritiskt tänkande är inte egenskaper som historiskt sett premierats i den militära kulturen och det medför att värdering oftare kommer att handla om bekräftelse av planen snarare än ifrågasättande. Dessutom genomsyras den militära kulturen av dold kunskap som sällan är dokumenterad eller ens medvetandegjord vilket i sin tur innebär att den är svår att värdera och förändra. Just den traditionella kunskapen och kompetensen medför ytterligare en utmaning. Den rådande trenden är att applicera civila metoder och ramverk för värdering på militära operationer men det saknas i militära organisationer rätt kompetens i erforderlig omfattning. Att tillämpa traditionell vetenskaplig undersökningsmetodik försvåras även av att planverk ofta är relativt dåligt dokumenterade. Hypoteser och antaganden som utgör själva grunden för värderingsdesignen saknas i stor utsträckning. Detta i kombination med att det saknas stabila teoretiska grundmodeller för såväl konflikterna som interventionerna i sig innebär att de värderingsinsatser som görs inte har någonting att vila på utan måste konstrueras från grunden, något som det sällan finns tid till. Den förändrade operationsmiljön där opinionsbildning och krav på låga egna förluster utgör centrala element är en utmaning i sig. Den ökade komplexiteten och den minskade graden av kontroll och handlingsfrihet innebär att miljön blir svår att förstå och ännu svårare att påverka i önskad riktning. Om man till detta lägger den militära traditionen att förenkla problem genom att bryta ned dem i hanterbara delar och bearbeta dessa var för sig så blir utmaningen att hantera komplexa problem ännu större eftersom delarna ofta är starkt interrelaterade och egentligen inte kan betraktas oberoende av varandra. Slutsatserna i denna rapport är att begreppsmodell, värderingsramverk och grundläggande teoribildning är nödvändiga för att driva värderingsfunktionen framåt.

Dela sidan