Hot och risker inom primärproduktionen av livsmedel. En förstudie utförd av FOI på uppdrag av Livsmedelsverket

FOI har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört en förstudie för att översiktligt kartlägga primärproduktionen av livsmedel ur ett sårbarhetsperspektiv, samt föreslå arbete för en kommande huvudstudie. I riktlinjerna angavs att arbetet skulle utgå från ett brett perspektiv, där hela riskbilden mot primärproduktion skulle beaktas. För att uppnå förstudiens syfte och mål genomfördes studien i följande tre steg: 1. primärproduktionen strukturerades och kartlades 2. hot och risker inom och mot primärproduktionen identifierades 3. resultaten analyserades. Källmaterialet har samlats in genom studiebesök på tre primärproduktionsanläggningar, genomgång av statistik och vetenskapliga texter, intervjuer med experter och en workshop, med deltagare från myndigheter, organisationer och några företag. Vid kartläggning och analys av trender och struktur inom primärproduktionen fann arbetsgruppen att trenden mot alltmer storskalig produktion vid allt färre anläggningar är stark. En viss trend mot ökad småskalig, närproducerad och ekologisk produktion kan dock skönjas. Storskaligheten ger upphov till olika slags beroenden och flaskhalsar samt sårbarhet för smittspridning av olika sjukdomar orsakade av bakterier, virus, parasiter och antibiotikaresistens samt öppnar även upp för sårbarhet gentemot antagonistiska handlingar. Även tänkbara hot och sårbarheter kopplade till avfolkningen av landsbygden uppmärksammades. Primärproducenternas pressade ekonomi, delvis på grund av konkurrens- och upphandlingsbestämmelser samt beroende av EU-bidrag urskildes som en annan grupp av sårbarheter, risker och hot. Utsattheten för följderna av politiska beslut en annan. Primärproduktionens karaktär av trögt system med långa omställningstider samt svårigheter att ställa om produktion och även hinder för att återta avvecklad produktion diskuterades. Konsumenters agerande, såsom inköpsmönster och "flockbeteende", samt de risker och osäkerheter de medför för primärproduktionen har också bedömts. De kan vara reella hot, eftersom den svenska produktionen har svårt att priskonkurrera mot billiga importvaror. Vidare kan livsmedelslarm i media få allvarliga följder även i de fall de är ogrundade. Slutligen framstod väder- och klimatförändringar som en källa till hot, risk och sårbarhet från flera perspektiv. Utifrån det breda perspektiv som angavs i riktlinjerna har arbetsgruppen kartlagt och identifierat ett stort antal olika sårbarheter, hot och risker mot primärproduktionen. Dessa kan kategoriseras i följande grupper: 1) Hygien, 2) Ekonomi, 3) Resursberoende, 4) Klimat och väder och 5) Stölder och sabotage. Av dessa kan hygien, ekonomi och resursberoende helt eller delvis kopplas till ett storskaligt produktionsmönster. Samtidigt får inte möjligheten av särskilda hot förknippade med småskalig/ekologisk produktion uteslutas. Arbetsgruppen förslår följande tänkbara områden för vidare studier: 1) Utredning av ansvar och roller inom primärproduktionen 2) Konsekvenser av storskalighet, 3) Konsekvenser av småskalig produktion, 4) Primärproducenternas ekonomi, 5) Konsekvenser av urbaniseringen och med den sammanhängande avfolkning av landsbygden, 6) Dricksvattenförsörjningens säkerhet, sårbarhet och risker för sabotage, 7) Vattenbruk - säkerhet, sårbarhet och ekonomi, 8) Riskbedömningar - hur de ska genomföras, och vem som bör ansvara för dem, 9) Primärproduktionens förbrukning och beroende av energi, el och tele, 10) Sveriges självförsörjning och beredskap på livsmedelsområdet, 11) Sårbarhet genom utlandsberoende och 12) Systematisk genomgång av alla stölder och sabotage.