Land i sikte? EU:s samlade ansats gentemot Somalia

Studiens syfte är att beskriva och analysera EU:s samlade ansats gentemot Somalia. Studien identifierar även faktorer som påverkar den framtida utvecklingen av EU:s insatser på Afrikas horn med särskilt fokus på GSFP. Somalia framhålls som det främsta exemplet på en tillämpning av en bred ansats där EU utnyttjar unionens mångfald av instrument. Ansatsen har vuxit fram successivt och först i efterhand samlats inom en gemensam ram. Samordningen mellan olika aktörer inom EU har stärkts sedan Lissabonfördragets införande. Samverkan mellan de säkerhetspolitiska insatserna som hanteras inom utrikestjänsten och kommissionens utvecklingsinsatser är dock fortfarande otillräcklig. Även balansen mellan militära och civila insatser bör kunna justeras så att betoningen på militär krishantering minskar. Framför allt är det förhållningssättet till Atalanta som kan behöva ses över. Effekten av EU:s ansats är också beroende av en fungerande samordning med det övriga internationella samfundet. Ett antal faktorer påverkar utvecklingen av EU:s insatser på Afrikas horn. Internt handlar det främst om betydelsen av det nya strategiska ramverket och den särskilda representanten för Afrikas horn. Ramverket har inte haft någon större inverkan hittills men blir förhoppningsvis viktigt när nya riktlinjer och handlingsplaner utvecklas framöver. EUSR förväntas dock få en viktig roll som politisk talesperson och representant för unionen i regionen. Ett antal kritiska faktorer i Somalia kommer även påverka utvecklingen av insatserna, särskilt den pågående politiska processen, AMISOM:s offensiv, behovet av kapacitetsbyggnad av statliga institutioner samt trenden att utöka den diplomatiska närvaron i Mogadishu. Av insatserna är det framförallt EUTM som påverkas av den politiska utvecklingen i Somalia.