The Security and Defensibility of the Baltic States - A Comprehensive Analysis of a Security Complex in the Making

Denna rapport analyserar de baltiska staternas (Estland, Lettland och Litauen) säkerhets- och försvarspolitiska situation i bred mening, inklusive ekonomi- och energifrågor. Begreppet 'säkerhetskomplex' används för att strukturera analysen. Ett säkerhetskomplex utgörs av stater i ett område som dels har säkerhetsintressen som är så sammanlänkade att deras säkerhetssituationer inte kan betraktas åtskilda från varandra, dels att lokala problem och relationer har en dominant roll när staternas säkerhetsprioriteringar definieras. Följande forskningsfrågor är de centrala i rapporten: 1) Hur ser de baltiska staterna på sin säkerhetssituation, i bred mening? 2) Vilka är de primära hotbilderna som identifieras av företrädare för de baltiska staterna? 3) Kan de baltiska staterna försvaras mot denna typ av hot? Vad gäller säkerhetssituationen i traditionell mening finns det en tydlig konsensus om att integrationen i NATO och EU är central för baltisk säkerhet. Den transatlantiska länken samt de bilaterala relationerna med USA är om möjligt av ännu större betydelse. Samtidigt kan det noteras ett ökat baltiskt intresse för EU som komplementär säkerhetspolitisk aktör. Vidare är nordiskt-baltiskt samarbete inom 'NB8'-ramen en tydlig prioritering för alla tre länderna. Officiellt ses i alla tre länderna alla typer av territoriella militära hotbilder som avlägsna. Samtidigt pågår en tydlig ominriktning av deras försvarsmakter från internationella insatser till territorialförsvar, vilket kan ses som ett tecken på en viss diskrepans. Centralt för de baltiska ländernas möjligheter att försvara sig mot militära attacker är NATO:s, särskilt USA:s, förmåga att snabbt komma till undsättning. Denna förmåga är inte problemfri på grund av de stora neddragningarna på försvarsområdet i Europa. Sannolikt kommer i händelse av en konflikt även svenskt och finskt luft-, sjö- och möjligen även landterritorium att vara av stor betydelse för utgången. Beträffande ekonomisk och energirelaterad säkerhet är läget annorlunda i de tre respektive staterna. Estland, inte minst efter euro-introduktionen 2011, ser sitt läge som gynnsamt ekonomiskt. Det gäller även energisituationen. För Lettland och Litauen är både den ekonomiska och den energirelaterade säkerhetssituationen mer problematisk, inte minst vad gäller beroende av ryska energiintressen. Alla tre länderna har dock varit tämligen framgångsrika när det gäller att 'multilateralisera' sina energiproblem i en EU-kontext. Avslutningsvis noteras att det är uppenbart fruktbart att betrakta Östersjöområdet, och de baltiska staternas roll i detta, som ett 'säkerhetskomplex'. Alla stater i detta område är på olika sätt sammanlänkade säkerhetspolitiskt, och lokala pro- blem och relationer tenderar att sätta agendan för den regionala säkerhetsproblematiken.