Skadeutfallsberäkningar för utvalda industrikemikalier och nervgaser : effektmodeller - kemiska ämnen

Syftet med denna rapport är att ge underlag för hur man kan genomföra en konsekvensanalys utifrån resultaten av olika spridningsmodeller. Spridningsmodellernas syfte är att beskriva fördelningen av kemikalier i omgivningen efter t.ex. en olycka. Med dessa resultat som grund kan man därefter genomföra en konsekvensanalys med uppskattad skaderisk för allmänheten vid olika exempel på katastrofer då personer kan bli exponerade för giftiga industrikemikalier eller kemiska stridsmedel. Vid bedömning av effekterna av en exponering för ett ämne måste man ta hänsyn till ämnets giftighet, exponeringsväg, exponeringstid och dosering. För att kunna beskriva sambandet mellan de parametrar som har störst betydelse för responsen använder man idag en probitfunktion som tar hänsyn till att den toxiska effekten inte ökar linjärt vid ökad dosering. Denna rapport är avgränsad till exponering via inhalation. De industrikemikalier som valts för beräkning av skadeutfall/konsekvenser i denna rapport är akrylnitril, ammoniak, etylenoxid, klor, kvävedioxid, svaveldioxid, vätecyanid, vätefluorid, väteklorid och vätesulfid. Kemikalierna är valda utifrån omfattningen av tillverkning, hantering, lagring och transport i Sverige. Nervgaser som har valts för detta projekt är sarin, soman och VX. Dessa har klassats som massförstörelsevapen i Förenta nationernas (FN) resolution 687. Rapporten ingår i projektet "CBR Effektmodeller" där den utgör en sammanfattning av resultaten i projektets C-del.