Att värdera operativ förmåga i styrning av Försvarsmakten

Mål- och resultatstyrning är en styrform som infördes i Försvarsmakten 1991 och fr.o.m. försvarsbeslutet 1996 uttrycks målen utifrån Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmaktens redovisning av operativ förmåga i årsredovisningen återkopplar det militära maktmedlets funktion till regeringen. Redovisningen svarar på frågan om vi har rätt utformad försvarsmakt, som kan lösa de uppgifter som regeringen ger den. En bedömning av måluppfyllelse är en förutsättning för att mål- och resultatstyrning ska kunna fungera som styrinstrument. Nya krav på myndigheternas årsredovisning innebär att Försvarsmakten själv måste avgöra hur man redovisar att man uppfyller de krav som ställs i instruktion, regleringsbrev och andra beslut, om inte regeringen beslutat annat. Redovisningen ska ske under beaktande av bl.a. rättvisande bild, begriplighet och transparens samt innehålla det regeringen behöver veta för sin styrning. I föreliggande rapport föreslås en metod för att bedöma Försvarsmaktens operativa förmåga. Krigsförbanden är utgångspunkten för värderingen. Personal, materiel och anläggningar kan kontrolleras fysiskt. Insatser och övningar kan följas, dokumenteras och utvärderas. Operativa planer är svårare att följa upp. M.h.a. krigsspel kan man bedöma hur väl uppgifterna kan lösas och i vilken grad de uppsatta målen nås.