Berättelsen om BA02: källmaterial och metoder för att studera veteraners fysiska och psykiska hälsa utifrån en fallstudie på BA02

Pilotstudien, Berättelsen om BA02. Källmaterial och metoder för att studera BA02-veteraners psykiska och fysiska hälsa, som presenteras i denna rapport är en källstudie där Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Försvarsmaktens veteranavdelning identifierat och värderat källmaterial om en utlandsmission, BA02. Avsikten är att dessa resultat ska användas vid metodutveckling för kommande studier av historiska utlandsmissioner. Pilotstudiens huvudfråga, "Hur mår de svenska BA02-veteranerna fysiskt och psykiskt?", har FOI sökt besvara utifrån ett stort och delvis okänt källmaterial. Uppdragsbeskrivningen löd: ? Översiktlig identifiering och värdering av källmaterial med utgångspunkt i BA02. Vilken typ av uppgifter finns i källmaterialet och hur kan de användas? ? Metodologiska aspekter på vad källmaterialet berättar och möjliga användningar (som ett led i den metodutveckling som ingick i uppdraget). ? Förslag på design av en enkätundersökning. Den övergripande frågan om hur BA02-veteranerna mår fysiskt och psykiskt kan inte besvaras till fullo av det källmaterial som studerats. Studierna av BA02 är baserade på arkiv 270 Bosnienbataljonerna vilket förvaras på Krigsarkivet, minnesbok, slutrapport och nätdagböcker. Tillsammans med tidigare forskning på Bosnienbataljonerna ger det sammantaget en bild av en bataljon som mår förhållandevis bra vid tidpunkten för missionen. Det finns dock information i källmaterialet om förhållanden som kan ha påverkat personalens hälsa negativt. Det rör sig om uppgifter om stor personalomsättning, ofullständig bemanning bland annat av läkare, brister i den förberedande utbildningen, avsaknad av återträffar på bataljonsnivå och ett antal incidenter i rättsmaterialet som vittnar om problem med ledning och förbandsanda. Ad-hoc beslutet om rotation av 7. skyttekompaniet från Makedonien till det betydligt farligare Bosnien är ett exempel som kan ha påverkat personalens hälsa negativt genom stressframkallande känslor av maktlöshet och anhörigas reaktioner. Källmaterialet visar på brister i stödsystemen: det har inte arrangerats någon allmän återträff för bataljonen, utförligare data om utbildningens innehåll har inte kunnat identifieras samtidigt som det finns indikationer på att soldaterna inte förbereddes adekvat. Innehållet i hemkomstprogrammet har inte heller hittats i källmaterialen. Frågan är om de med tonvikt på om programmet gav ett tillräckligt stöd åt den hemvändande personalen Att material inte har kunnat identifieras behöver dock inte betyda att det inte finns - det kan finnas på Krigsarkivet i arkiv 270 över Bosnienbataljonerna men har förbigåtts eller så kan det finnas i ett annat arkiv på Krigsarkivet, eller så har det inte blivit överfört dit, eller också har dokument över de saknade delarna av någon anledning inte arkiverats. Det finns heller inga uppgifter i den medicinska dokumentationen om psykisk ohälsa eller stödsystem vid traumatiska händelser. De enda stödsystem för psykiska påfrestningar som finns i källorna är gruppens stöd och spontanbesök av bataljonspastorn. Den fysiska hälsan verkar dock varit god hos personalen utifrån de studier av de medicinska handlingar före, under och vid hemkomst som har gjorts. Rapporten visar på behovet av fortsatta studier för att besvara den övergripande frågan om hur BA02-veteranerna mår psykiskt och fysiskt idag, nästan tjugo år efter tiden i Bosnien. Källstudierna ger här en riktning för hur fortsatta studier i form av enkät- och intervjustudier samt registerkörningar bör utformas. Enkätstudien bör undersöka dels hur veteranerna mår idag, men också varför de mår på det viset. Vad gäller veteranernas nuvarande hälsa kan med fördel ett antal standardiserade självskattningsinstrument användas. NORDEFCO:s medlemsländer har nyligen kommit överens om ett urval av sådana instrument. För att undersöka varför veteranerna mår som de gör behöver enkäten därtill behandla sådant som exponering för traumatiska händelser, arbetsskador, förbandsanda och ledarskap samt huruvida personalen upplevde sina uppgifter som meningsfulla. Vidare bör enkätfrågorna styras mot psykisk hälsa med frågor som ska fånga upplevelsen av hur stödsystemen har utformats samt anhörigas roll. Framtida undersökningar bör också dra erfarenheter från den danska studien "Hjemvendte soldater" och från arbetet med veteraner inom NORDEFCO. En fördjupad intervjustudie med deltagande av bataljonschef, legal/auditör, Försvarsmaktens dåvarande överpsykolog samt några officerare och meniga skulle också ge en tydligare bild av det psykiska måendet i BA02. Likaså en genomgång av arbetsskaderapporter.