Människans tålighet mot luftstötvågor

Författare:

  • Lars Svensson

Publiceringsdatum: 2015-03-02

Rapportnummer: FOI-R--3905--SE

Sidor: 66

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • verkan
  • luftstötvåg
  • skaderisk
  • gränsvärden

Sammanfattning

Föreliggande rapport är en inledande genomgång av kunskapsläget avseende luftstötvågors inverkan på människan. Studien genomförs på uppdrag av Fortifikationsverket och är inriktad mot i första hand primära och tertiära skadeverkningar, det vill säga skador som är orsakade direkt av luftstötvågen och skador orsakade av att människan kastas iväg. Losslitning och kast av fastsatta föremål diskuteras också. Sekundära skador, det vill säga skador från splitter och kvartära skador som omfattar brännskador och skador från giftiga gaser behandlas ej. Det är framförallt luftfyllda organ som är känsliga för stötvågor. Örat är det organ som är känsligast och trumhinnan spricker redan vid relativt låga tryck (ca 50 - 60 kPa). Däremot är en sprucken trumhinna ingen allvarlig skada och medför sällan allvarliga konsekvenser. Det organ som hittills bedömts som mest gränssättande är lungorna. Skador på lungor kan få allvarliga konsekvenser och belastningsnivån för skada är relativt låg. Området är väl genomarbetat och etablerade gränsvärden finns framtagna. Om man står så nära laddningen att skaderisken är stor till följd av att kroppen kastas iväg av stötvågen har man sannolikt redan svåra lungskador (gäller mindre laddningar). Skador på centrala nervsystemet har aktualiserats i och med konflikterna i Irak och Afghanistan. Traumatiska hjärnskador (Traumatic Brain Injuries, TBI) benämns ibland som signaturskada för dessa konflikter. Området är föremål för intensiv uppmärksamhet men tillförlitliga och etablerade skadebeskrivningar eller gränsvärden för skada finns inte än. För att få en uppfattning om resulterande hastighet hos föremål som är fastsatta i underlaget krävs en detaljerad analys av last-deformationsförloppet hos fästelementen. Sannolikt krävs försök och/ eller numerisk beräkning för att göra korrekta bedömningar. Möjligen kan konstruktionsrekommendationer tas fram för olika typfall baserat på en sådan analys. Rapporten ger inledningsvis en kort sammanfattning av stötvågsteori följt av skadebeskrivningar och genomgång av värderingsmodeller och gränsvärden för primära och tertiära skador. Avslutningsvis redovisas tre exempel med skaderisker som funktion av avstånd för några olika skadetyper.

Dela sidan