Förutsättningar för snabb anpassning av försvarsmateriel

Under 2014 har en studie genomförts av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) där förutsättningarna för snabb anpassning av försvarsmateriel har undersökts. Med snabb anpassning avses i denna studie teknik- och/eller taktikförändringar av existerande materielsystem som ett svar på förändringar i omvärlden. Syftet har varit att ge en bild av förutsättningarna avseende tillgång till kompetens för att genomföra snabb anpassning inom några utvalda teknologiområden. Det andra är att testa och vidareutveckla en metodik för analys av förutsättningar för snabb anpassning. Tre teknologiområden har studerats - cyber, radar och robot. Fokus har varit på tillgängligheten av kompetens inom dessa områden. Kompetens avser här både individer och kompetensbärande organisationer som kan bidra till anpassning av teknik eller taktik i Försvarsmakten. En tydlig observation är att utvecklingen avseende förutsättningar för snabb anpassning varierar mellan olika teknologiområden. En övergripande tendens är att statens aktörer får allt mindre förmåga till snabb anpassning på grund av minskade resurser inom militärteknologisk utveckling och forskning inom landet. Däremot kan det konstateras att industrin till del behåller eller vidareutvecklar sin kompetens tack vare fokusering mot ökad export. Denna utveckling innebär att staten står inför ett val. Ett val om att antingen acceptera att industrin allt mer kommer att äga kompetenserna som kan användas till snabb anpassning, eller att förstärka myndigheternas kompetens. Avgörande för ett sådant val bör vara en bedömning om vilken kompetens som statens aktörer behöver ha som kravställare och användare för att möjliggöra snabb anpassning. Den metodik som har använts bedöms vara tillämplig framöver för att skapa en översikt av förutsättningarna för snabb anpassning inom olika teknologiområden. En tänkbar tillämpning är som diagnosmetod i syfte att identifiera behov av åtgärder för att förstärka kompetensen inom teknologiområden som bedöms vara prioriterade för Försvarsmaktens operativa förmågor. För att ge underlag till policyrekommendationer avseende utveckling av kompetenser för snabb anpassning bör följande områden belysas i vidare arbete: ? Studier och övningar som medel för att skapa organisatoriska försättningar för snabb anpassning ? Planering som behövs inom och mellan myndigheter för att förbereda snabb anpassning ? Avtalsformer och samarbetsformer för att enkelt kunna engagera industri i projekt syftande till snabb anpassning? Former för att nyttiggöra kompetens i forskningsorganisationerna i snabb anpassning ? Strategier för utveckling av områden som bedöms viktiga för snabb anpassning - exempelvis kontinuerlig utveckling istället för underhåll fördelat på tillfällen med långa mellanrum ? Behovet av att klassificera områden där snabb anpassning bedöms central som väsentliga säkerhetsintressen