Beräkning av olika riskområden med och utan säkerhetsfaktorer för allmänheten efter exponering för utvalda industrikemikalier och nervgaser

Syftet med denna rapport är att ge underlag för hur man kan genomföra en beräkning av olika riskområden utifrån resultaten av olika spridningsmodeller. Spridningsmodellernas syfte är att beskriva fördelningen av kemikalier i omgivningen efter t ex en olycka. Med dessa resultat som grund kan man därefter genomföra en konsekvensanalys med uppskattad skaderisk för allmänheten samt uppskatta ett riskområde vid olika exempel på händelseförlopp då personer kan bli exponerade för giftiga industrikemikalier eller kemiska stridsmedel. Denna rapport är avgränsad till exponering via inhalation. Det som är nytt i denna rapport är att vi har bortsett från en rad olika säkerhetsfaktorer för att jämföra två olika riskområde (riskområde 1 och 2), där beräkning av riskområde 2 medför ett snävare men ett mera trovärdigt riskområde än riskområde 1. Riskområde 1 omfattar framför allt känsliga individer som har större benägenhet för att få skador efter exponering av utvalda kemikalier och nervgaser. Industrikemikalier som valts för beräkning av riskområde i detta projekt är akrylnitril, ammoniak, brom, etylenoxid, fosgen, klor, kvävedioxid, svaveldioxid, vätecyanid, vätefluorid, väteklorid och vätesulfid. Kemikalierna är valda utifrån omfattningen av tillverkning, hantering, lagring och transport i Sverige. Nervgaser som har valts för detta projekt är sarin, soman och VX. Dessa har klassats som massförstörelsevapen i Förenta nationernas (FN) resolution 687. Rapporten ingår i projektet "Effektmodeller" där den utgör en sammanfattning av resultaten i projektets C-del.