Lättare sagt än gjort - kartläggning av arbetet med utvecklingsområden efter SAMÖ-KKÖ 2011

Författare:

  • Pär Eriksson
  • Camilla Trane

Publiceringsdatum: 2014-12-19

Rapportnummer: FOI-R--4044--SE

Sidor: 105

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • SAMÖ-KKÖ 2011
  • SAMÖ Fokus 2014
  • utvecklingsområden
  • övningsutvärdering
  • MSB.

Sammanfattning

Hur identifierade brister och svagheter ska tas tillvara för att bidra till utveckling och förbättring är en utmaning för de flesta övningar. Under och efter SAMÖ-KKÖ 2011 genomfördes seminarier i vilka de övande aktörerna identifierade ett antal utvecklingsområden. En delmängd av dessa utvecklingsområden prövades i den uppföljande övningen SAMÖ Fokus 2014. Våren 2014 fick FOI i uppdrag av MSB att kartlägga om och i så fall hur aktörer och samverkansorgan hade arbetat med utvecklingsområdena. Som ett led i detta använde FOI bl.a. intervjuer och enkäter. Aktörerna betonade generellt vikten och betydelsen av övningar, inte minst komplexa övningar. De var även generellt positiva till en uppföljande övning som SAMÖ Fokus 2014. Samtidigt tycks aktörernas utvecklingsarbete i hög utsträckning ha bedrivits frikopplat från de vid SAMÖ-KKÖ 2011 identifierade utvecklingsområdena. Många aktörer sade sig ha arbetat med de brister som utvecklingsområdena pekade på, men få aktörer tycktes se detta arbete som ett resultat av den metod, som tog fram utvecklingsområden för att tillvarata erfarenheter som introducerades vid SAMÖ-KKÖ 2011. Utvecklingsområdena från SAMÖ-KKÖ 2011 framstod många gånger som osynliga hos aktörerna. För ungefär tre fjärdedelar av utvecklingsområdena från SAMÖ-KKÖ 2011 har det genomförts, eller planeras det att under 2014/15 genomföras någon insats. Av dessa insatser har emellertid nästan tre femtedelar påbörjats redan före SAMÖ-KKÖ 2011. Detta speglar hur de brister som utvecklingsområdena pekar på i många fall varit välkända redan innan övningen. I rapporten diskuteras hur processen för att identifiera, analysera och till aktörerna överlämna utvecklingsområden kan utvecklas genom att bl.a. förtydliga begreppet utvecklingsområden och genomföra en fördjupad analys av identifierade områden. Vidare diskuteras behovet av att koppla utvecklingsområdena till andra utvecklingsbegrepp och till andra inriktnings- och utvecklingsprocesser samt av att skapa former för uppföljning av arbetet med utvecklingsområden som stöd för aktörernas utvecklingsprocesser. I rapporten berörs även hur förutsättningarna för att nå ett ökat genomslag för utvecklingsområdena också utanför den övande kretsen och den aktuella regionen skulle kunna vidareutvecklas, bl.a. genom att implementera särskilt viktiga utvecklingsområden på bredd i krisberedskapssystemet.