Metodik för värdering av människans sårbarhet. Statusrapport FoT Verkansvärdering vapen och skydd

Denna rapport ger en översiktlig bild av de kriterier och modeller som har studerats närmare i Försvarsmaktens FoT-verksamhet under året och som FOI använder sig av idag för att värdera verkan mot människan från konventionella vapeneffekter. Dessa inkluderar främst tryckverkan och penetrationsverkan från dels splitter och dels finkaliberprojektiler. Rapporten ger även ett exempel på sårbarhetsvärdering för människan som FOI genomfört under 2015 samt arbete med att vidareutveckla värderingsmetodikerna. För tryckverkan används idag ett antal kriterier för trumhinneruptur, lungskada samt död, vilka baserar sig på tryckets maxvärde och varaktighet. För mer komplexa tryckförlopp som i inneslutna rum där trycket reflekteras ett flertal gånger är det bättre att använda en Blast Test Device (BTD) för att mäta trycket experimentellt och sedan beräkna risken för skada med Axelssons modell. FOI har under året utvecklat sin förmåga att använda både en BTD och Axelssons modell. För penetrerande splitter finns liksom för tryck ett antal enkla kriterier men här baserade på anslagsenergin. Det mest kända är 80 J-kriteriet vilket togs fram under 1890-talet. Ett något modernare kriterium är Sperazza-Kokinakis vilket är en funktion av både träffad kroppsdel och målets taktiska situation. Experimentellt mäts splitterverkan ofta med vittnespaket av aluminium som fångar upp splittren och ger penetrationsförmågan i plåt. Alternativt används höghastighetsvideo för att dokumentera splittrets hastighet samt storlek och form vid anslag. Genom att räkna om till energi eller impuls vid anslag kan resultatet relateras till olika energi- eller hastighetskriterier. Modeller för värdering av verkan från finkaliberprojektiler är inte lika vedertagna som modellerna för splitterverkan. De vanligaste metoderna är relativa verkansmått som används för jämföra projektiler med varandra men ger inte ett värde på utslagssannolikheten. En metod som ger utslagssannolikheten är Expected Kinetic Energy vilken är snarlik Sperazza-Kokinakis men anpassad just för finkaliberprojektiler och kräver data från försök med simulanter av gelatin. Arbete pågår med att uppdatera och förbättra modeller för både splitter- och finkaliberpenetration i verkans- och sårbarhetsprogrammet AVAL.