Skadeutfallsberäkning och konsekvensanalys för allmänheten efter exponering för utvalda industrikemikalier och nervgaser

Syftet med denna rapport är att ge underlag för hur man kan genomföra en konsekvensanalys utifrån resultaten av olika spridningsmodeller. Spridningsmodellernas syfte är att beskriva fördelningen av kemikalier i omgivningen efter t.ex. en olycka. Med dessa resultat som grund kan man därefter genomföra en konsekvensanalys med uppskattad skaderisk för allmänheten vid olika exempel på händelseförlopp då personer kan bli exponerade för giftiga industrikemikalier eller kemiska stridsmedel. I denna rapport har vi tagit hänsyn till tre kategorier; friska, känsliga och mycket känsliga individer vid beräkning av skadeutfall/riskområde efter exponering av utvalda kemikalier och nervgaser. Uppdelningen i tre kategorier medför ett mer trovärdigt scenario och beroende på det geografiska läget kan antalet friska och framför allt känsliga individer som har större benägenhet för att få skador efter exponering uppskattas. I rapporten är exponeringen avgränsad till inhalationsvägen. De industrikemikalier som valts för konsekvensanalys med uppskattad skaderisk för allmänheten i detta projekt är akrylnitril, ammoniak, brom, etylenoxid, fosgen, klor, kvävedioxid, metylisocyanat, svaveldioxid, vätecyanid, vätefluorid, väteklorid och vätesulfid. Kemikalierna är valda utifrån omfattningen av tillverkning, hantering, lagring och transport i Sverige. De nervgaser som har valts för detta projekt är sarin, soman och VX. Dessa har klassats som massförstörelsevapen i Förenta nationernas (FN) resolution 687. Rapporten ingår i projektet "Effektmodeller" där den utgör en sammanfattning av resultaten i projektets C-del.