Sedan några år finns en standardbild av Arktis etablerad. Den kännetecknas av klimatförändringen som främsta drivkraft mot ett nytt Arktis. Samtidigt förändras de geopolitiska förhållanden som inverkar på regionen och driver tillsammans med klimatförändringen på en rad följdeffekter. Dessa utvecklas i sin tur enligt egen inre logik och hastighet och i växelverkan, varför det sammanlagda utfallet blir svårt att förutse. Staterna i regionen har samtidigt agerat för att möta denna förändring med ökat mellanstatligt samarbete på ett stort antal områden. Strävan att hålla regionen säkerhetspolitiskt stabil har stått i centrum för samarbetet. Regionen har till nyligen övervägande präglats av mellanstatligt samarbete och förtroendeskapande åtgärder av olika slag. Genom forskning och studier ökas efterhand kunskap och insikt om den regionala dynamiken i Arktis. Huvudsyftet med denna studie är att beskriva några centrala delar av standardbilden av Arktis utveckling och analysera vad som är nytt och utmanar den. Det leder fram till en diskussion om hur Sverige kunde välja att vidareutveckla sina handlingslinjer för det nya Arktis som är på väg. Tre faktorer som påverkar Arktis har nyligen förändrats. Oljepriset har fallit, Rysslands aggressiva och revisionistiska politik samt att USA har placerat Arktis högre upp på sin strategiska dagordning. Dessa förändringar utmanar den etablerade standardbilden av Arktis. Samtidigt påverkas Sveriges norra och nordvästra närområde - Grönland, Island och Nordkalotten. Denna del av Sveriges närområde blir därför viktigare för Sverige än hittills.